26 april, 2024
En del tyckte att Yamaha XVS 650 Drag Star var en av marknadens snyggaste glidare när den kom 1997. Uppsynen är fet och bastant, särskilt jämfört med föregångaren XV 535 Virago. I sadeln på XVS 650 Drag Star känns den större än 650 kubik, inte för att hojen är klumpig, utan mer visuellt för att den är så bred. Sadelhöjden är låga 710 millimeter så man känner sig ändå trygg och inte det minsta orolig för att välta.
Yamaha XVS 650 Drag Star är bra balanserad och den har fina vägegenskaper i alla hastigheter som den är byggd för. I krypfart är den lättbalanserad och den känns smidig att rulla omkring på garageuppfarten. När hastigheten ökar känns det fortsatt tryggt och välbalanserat. De fina vägegenskaperna har den möjligen ärvt av föregångaren XV 535 Virago men annars är det två helt olika motorcyklar. XVS 650 Drag Star är 1 610 millimeter lång vilket gör den stadig som ett lok men tack vare en ganska brant gaffelvinkel är den ändå smidig vid kurvtagning.
Den luftkylda motorn är aningen skakig då den varken har balansaxlar eller gummiupphängning. Trots liten kubik i glidarsammanhang har den bra vridmoment. När Yamaha lanserade modellen för tio år sedan ville de att motorcykeln skulle ha bra acceleration på högsta växeln. Från 60 km/h och uppåt tuffar den på utan att protestera upp till motorvägsfart. Går det fortare så blir både vibrationer och vinddrag mer påfrestande. Styret är brett och körställningen upprätt vilket gör att man blir ett ganska bra vindfång i högre hastigheter. Därför har många utrustat sin Drag Star med vindruta som skyddar föraren. På den droppformade och breda bensintanken sitter en snygg hastighetsmätare och i samma hus finner man några varningslampor.
Frambromsen är en enkel skiva med tvåkolvsok och det är väl inget att skryta med men den gör sitt jobb med betyget godkänt. Glidare är ofta rätt baktunga och därför är bakbromsen en viktig detalj men här sitter det en trumbroms så några bromstekniska underverk är det inte fråga om. En rolig detalj är att kardanaxeln snurrar öppet för åskådarna vilket är en gammal lösning som Yamaha dammat av till XVS 650 Drag Star mest för att det ser läckert ut.
Stötdämparna baktill lyser med sin frånvaro och istället finns där en enkel och dold dämpare under sadeln. Precis som på den Amerikanska förlagan H-D Softail. Oavsett om den syns eller ej så fungerar dämpningen helt okej, den är visserligen mjuk men det gör inte så mycket.
Ett år efter att Drag Star lanserades kom en fetare variant och efternamnet Classic. Den väger 229 kilo torr medan vanliga Drag Star väger 214 kilo. Classic har andra dimensioner på framhjulet 160/90-16 mot 100/90-16 på den vanliga »staren«. Vidare så har Classic större och djupare skärmar tillsammans med större fram- och bakljus. En annan skillnad är att Classic har en visuellt fetare framgaffel. Gaffelbenen är med andra ord inklädda i hylsor.
Under åren som gått har det inte varit många förändringar på Drag Star. Det som skett har mest handlat om färgförändringar eller åtgärder för att uppnå strängare avgaskrav. Vanliga Drag Star försvann 2004 och därefter är det bara den lite maffigare Classicmodellen som säljs i Sverige.
Det har varit en så kallad fabriksåterkallning på Drag Star och den gäller en infästning i passagerarsadeln. Alla modeller från 1997 och framåt kallades in till verkstad för ett par år sedan för att få detta åtgärdat. Du kan kolla om ditt exemplar har uppdaterats genom att en stjärna ska finnas instansad vid ramnumret. Annars verkar samtliga MC-Nytt pratat med helt överrens om att XVS 650 Drag Star är ett pålitligt köp för den som vill att motorcykeln bara ska gå och gå. Är du sugen på en mellanklassglidare är Drag Star ett bra tips och det lär inte vara särskilt svårt att hitta en på begagnatmarknaden. Sedan 1997 har det sålts rätt många även om modellen i sig aldrig nått upp till syskonet Drag Star 1100 vad gäller försäljningssiffror.
Text: Jimmie Öbom
