26 april, 2024
Om det är någon tillverkare som är expert på det här med plattformsmodeller är det Honda. De vet hur de ska få ut det mesta ur sitt modellprogram.
Crossrunner är ett bra exempel på detta. Den presenterades i slutet av 2010 och baserades då på en betydligt äldre version av VFR 800 F. Förra året fick så den klassiska sporttourern en större uppdatering och det är den som nu har nått Crossrunner (eller VFR 800 X som den också heter).
Den tydligaste skillnaden mot förra modellen är designen. Profilen är smalare och kåporna mindre och färre – mer av motorn syns. Alla ljus är nu LED, inklusive halv- och helljus, och instrumenteringen är ny. Honda har tagit sving, bakram, bromsar och fälgar från nuvarande F-modellen och de delar sedan tidigare ram.
Den har också fått längre fjädringsväg, nu 133 (+25) millimeter fram och 147 (+33) bak samt avstängningsbar torque control (Honda-språk för traction control) med två lägen. Förarmiljön har uppdaterats med ett bredare styre som placerats högre och närmare föraren, en annan välkommen standardutrustning är handtagsvärme med fem steg.
Motorn, givetvis en V4:a på 800-kubik, är även den direkt hämtad från F-modellen vilket innebär en nettoökning på fyra hästkrafter och två newtonmeter i jämförelse med förra Crossrunner.
Lanseringen är förlagd till Malaga, Spanien. Temperaturen ligger stadigt kring 25 grader och vi får testa på att köra i de flesta miljöer utom stadskörning. Utöver möjligtvis det breda styret, som kan hindra smidig kökörning, känns dock Crossrunner lämpad för pendling och stadsmiljö.
På motorväg styrs luften effektiv bort och träffar endast delar av överkroppen. Fjädringen sväljer effektivt alla ojämnheter och även om den utökade fjädringsvägen gör att hojen rör sig mer vid aktiv körning blir den också betydligt mer bekväm på sämre underlag. Medan de spanska vägarna är relativt jämna kommer uppdateringen att vara välkommen bland de som ofta befinner sig på Sveriges pothållsfyllda, spruckna, gruslagade vägar. Fjädringen går att anpassa efter preferens och förhållanden, den har justerbar förspänning och retur.
Räckvidden uppges till över 390 kilometer och det är ingen tvekan om att det går att köra långt med Crossrunner. Sjätte växeln är en överväxel och bränsleförbrukningen, något vi kritiserade på förra Crossrunner, har enligt Honda förbättrats med tio procent, nu på 0,53 liter/mil. Mitt exemplars färddator uppgav 0,68 liter/mil men då efter aktiv körning i inspirerat tempo.
Instrumenteringen är lättavläst och syns bra i alla ljusförhållanden, reglagen till handtagsvärmen och traction control sänker dock kvalitetsintrycket då de ser eftermonterade ut. Likt F-versionen har Crossrunner blinkers som stängs av automatiskt baserat på svängradie, hastighet eller tid. I tajtare svängar fungerar systemet utmärkt, men i övriga fall stängs blinkers oftast av för tidigt.
Medan adventure-stuket återfinns i ergonomin och utseendet är det inget som ska betonas för mycket. Crossrunner har säkert en viss gruspotential, men hör hemma på asfalt. Det understryks av de fabriksmonterade däcken, Pirelli Scorpion Trail, som är allroad-däck framtagna för främst asfalt.
När vi blev utsläppta på grönbete (spansk landsväg) fick Crossrunner bekänna färg ur ett mer sportigt hänseende. Frambromsarna är bra – lättdoserade och med bra bett. Motorn drar lent genom hela registret vilket dock är relativt toppigt. Först efter 6 000 varv vaknar motorn till liv ordentligt men drar sedan ivrigt förbi 10 000 varv. Crossrunner är inget vridmonster där det bara går att lägga i valfri växel och åka. Likt F-modellen ökar också vibrationerna med varvtalet. Det är dock en totalt sett användarvänlig och mångsidig motor, även om gasresponsen bitvis är väl ryckig vid påslag. Personligen hade dessutom jag hade önskat lite mer karaktäristisk V4-sång.
Jag har inga invändningar på koppling eller växellåda, men kan det vara värt att påpeka att växellådan är väldigt tätstegad. Mitt exemplar var utrustad med tillbehöret quickshifter och den förtjänar beröm. Den är betydlig bättre kaliberad än F-versionens dito och går att använda utan problem vid alla varvtal.
Avslutningsvis är uppdateringen är en klar förbättring. Crossrunner är en mångsidig motorcykel som förtjänar en chans från alla som söker ett mer asfaltsmässigt alternativ till en renodlad adventurehoj. Samtidigt gör den upprätta körställningen och den längre fjädringsvägen att den är betydligt mer mångsidig än en sporttourer.
Plus: Mångsidig motorcykel som passar svenska förhållanden. Fin växellåda och quickshifter. Komfortabel.
Minus: Osmidig blinkersfunktion. Lätta vibrationer. Bitvis ryckig gasrespons.
Publicerad i Bike nummer 1 2015.
Text: Jonathan Balsvik
Foto: Honda
