Yamaha YZF R6 (99 –02), (2003–2005)

Yamaha YZF-R6 introducerades 1999 som efterträdare till YZF Thundercat, men höjde ordentligt ribban i klassen. Motorn är en rak fyra med dubbla överliggande kamaxlar och fyra ventiler per cylinder och är en av de få som fortfarande använder förgasare, fram till 2002.

Motorn arbetar bäst mellan 10 000 och 14 000 varv och rödmarkeringen kommer först vid 15 500 varv! Eftersom effekten på dessa varv är så hög, är det lätt att luras att tro att den saknar vrid i mellanregistret, vilket absolut inte är fallet. Men under 7 500 varv finns inte mycket att hämta. Den höga trimingsgraden av 200 literhästar (120 hk) är förstås en mäktig siffra. Även chassit är byggt för bankörning, det är kort, lätt och snabbstyrt. Eftersom motorn är kort till sina yttermått har man kunnat använda en lång svingarm. Detta lugnar inte bara ner vägegenskaperna, utan ger dessutom däcket bättre möjlighet att få ner effekten i asfalten. Den långa svingen kan däremot inte hindra att, vid enbart gaspådrag, framhjulet sticker till väders. Körställningen är däremot mycket hopkrupen och den smala kåpan har lågt kåpglas vilket blir jobbigt vid längre körningar. Den fasta och styva fjädringen är lika tröttande den, men fungerar utmärkt när tempot ökas och hojen sätts under press. R6 mår som bäst på kurvig väg med en förare som är beredd att växla ofta.

Till 2003 var det mesta nytt. Den största förändringen är införande av ett insprutningssystem med en förgasarliknande känsla och ett mjukt, men ändå direkt svar på gaspådrag. Inte mindre än åtta givare ger signaler till den digitala kontrollenheten som i sin tur styr det kombinerade trottel- och spjällhuset. En större trycksatt luftburk bidrar till att effekten är så hög som 123 hästar uppe i fart. Utan hjälp av »luffarturbon« anges effekten till 117 hästar. En helt ny ram som byggts med en modern högtrycksgjuten tillverkningsprocess är ett halvt kilo lättare än den tidigare, trots att vridstyvheten ökats med 50 procent.

2005 var året då modellen uppdaterades så kraftigt att det i själva verket rörde sig om en helt ny hoj. Insprutningssystemet, kamaxlarna, avgassystemet är helt nytt. Likaså chassit i aluminium, frontkåpan och projektorlysena. En inverterad framgaffel ersatte den tidigare konventionella och effekten ökades med tre hästkrafter. Detta är en extrem sporthoj som trivs allra bäst på bana.