1 maj, 2024
För att bredda och föryngra sin kundkrets presenterade Triumph mellanklassfightern Street Triple under hösten år 2007. Den nakna hojen är baserad på tillverkarens supersportmodell Daytona 675 vilket gör den unik i sin klass. Ramen utvecklad för att vinna VM får konkurrenterna att blekna i jämförelse och det är Street Triples fantastiska köregenskaper som har gjort den till en testvinnare år efter år.
Den trecylindriga radmotorn är identisk med motorn i Daytona 675 bortsett andra kamaxlar. Effekten uppges till 108 hästkrafter och när vi testade modellen 2008 lämnade den 99,4 hästar på bakhjulet vid 11 800 varv. Noll till hundra avverkas på 3,7 sekunder och toppfarten noterades till 232 km/h. Inte illa för naken sexhundrakubikare. Det vinande motorljudet är säreget, men den silkeslena och precisa insprutningen är något alla tycker om. Registret är jämnt och att segdra på höga växlar redan från riktigt låga varv är inga som helst problem.
Bakramen skiljer sig från Daytona och fotpinnarna sitter längre fram och lägre för ökad komfort. Den trecylindriga motorn gör också Street Triple betydligt smalare kring midjan jämfört med konkurrenterna utrustade med radfyra.
Framgaffeln på 41 millimeter saknar justeringsmöjligheter och bak kan endast förspänningen justeras. Framgaffeln är något för mjuk vid hårda inbromsningar och vid aktiv körning. Andra generation Street Triple som introducerades 2013 har ett bättre avstämt chassi, men justeringsmöjligheterna är dock lika begränsade. Avgassystemet med dubbla ljuddämpare placerade under sadeln byttes ut mot en enkel ljuddämpare under motorn. Det nya avgassystemet centrerar vikten och sparade in 3,6 kilo. Nya fälgar, lättare bromsok bak och ny bakram bidrog med ytterligare 1,4 kilo mindre att släpa på. Stylingen snyggades till och de dubbla runda lyktorna fick ett mer kattlikt uttryck likt de på storebror Speed Triple. Enligt Triumph ska bensinförbrukningen i stadstrafik även vara upp till 30 procent bättre på den nya versionen.
Trots fjädringkomponenternas tillkortakommanden på standardversionen är köregenskaperna klassledande. Styrningen är precis och det gör modellen lättkörd. Med en uppmätt vikt på 192 kilo med full tank är Street Triple också lättare än sina flercylindriga motståndare. För dig som vill få ut maximalt av modellens förträffliga grundstomme rekommenderas R-modellen som släpptes 2009 och som även den uppdaterades till 2013. Här får du fullt justerbar fjädring och tvåkolvsoken till bromsskivorna fram är utbytta mot kraftigare fyrkolvsdito. I princip handlar det om en Daytona 675 utan kåpor och kör du på bana mer än en gång per år är det här modellen för dig. Standardversionens tvåkolvsok kan tyckas sakna kraft men de räcker till för att stanna från 100 km/h till stillastående på precis under 40 meter. Till Street Triples nackdel blev ABS inte standard förens 2013 och systemet är tyvärr inte heller det vassaste på marknaden. När vi testade 2014 års modell krävdes 42,96 meter från 100 km/h till stopp. Även om det är en skillnad på tre meter råder vi att välja versionen med låsningsfria bromsar om plånboken tillåter. Säkrare och bättre andrahands värde, är argumentet för detta.
Summa summarum är Street Triple ett bra köp med få fällor falla i. R-versionen rekommenderas till dig som vill ha det där extra!
