Triumph Daytona T595

 

När Bike för första gången fick lägga händerna på Triumphs helt nya sporthoj T 595 Daytona var reaktionerna positiva. »Den råaste engelska gathoj som tillverkats« lydde Stein Rømmeruds ingress till provköringen. Den nya trajan andades bana, kraft och uppkäftighet och var framtagen som ett alternativ till den japanska dominansen på sporthojssidan. Den brittiska motstöten sattes in med kraft i sidan på japanerna, men räckte den till?
Utgångspunkten var den rätta; ram och enkelsving i aluminium samt en 130 hästkrafter stark trecylindrig motor med insprutning. Mordernt! Apropå den trecylindriga motorn, Triumphs signum, konstaterades ett bortfall av jämnhet vid körning på låga varv. Den har en effektsvacka i mellanregistret som märks och känns vid lugnare körning, men är som bortblåst när tempot skruvas upp. Å andra sidan klipper motorn till ordentligt på topp, med ett fantastiskt välljudande morrande. För att matcha konkurrenterna i 900-kubiksklassen från Honda, Kawasaki, Yamaha respektive den lite större Suzuki GSX-R 1100, hade Triumph sett till att förse Daytonan med effektiva bromsar och en markfrigång som skulle räcka till. Bromsarna är otroligt bra! Under ett av Bikes tester lyckades Trajan bromsa 100-0 på 36 meter, vilket är en av de kortaste bromssträckorna i tidningens historia. Bromsarna är dessutom lättdoserade med bra känsla i handtaget, ett stort plus för modellen.
Sina ambitioner till trots hade Triumph T 595 Daytona svårt att hänga med japanerna, såväl på banan som på landsvägen. Även då chassiet må vara lätt och stadigt, välbyggt och med bra balans hämmades det, på bana, av ljuddämpare som tog i marken vid kraftigare nedlägg. Den hårda fjädringen fick heller inte mjukas upp just på grund av det senast nämnda problemet. Jämfört med de japanska konkurrenterna hamnar du som ägare efter, men en fint skött Daytona är ett härligt alternativ för dig med förkärlek till brittiska motorcyklar.
Radtrean ger, tack vare 120 graders förskjutning mellan vevtapparna, en mjuk och vibrationsfri gång. Motorn hamnar mitt emellan en twin och en radfyra. Jämfört med den äldra Daytonan har 595:an bara vevstakarna gemensamt. Motorn är tolv kilo lättare, mycket tack vare att samtliga motorkåpor är tillverkade i magnesium eller plast. Under utvecklingen av motorn tog Triumph hjälp av Lotus Engineering, som exempelvis stod för topplockets utformning. Speciellt för Daytonan är det elektroniska styrsystemet som kontrollerar insprutning, tändning och luftgenomströmning. Systemet är justerbart och går således att ställa in för exempelvis eftermarknadsavgassystem. Fjädringen både fram och bak  kommer från Showa där gaffeln är en konventionell sådan med 45 millimeters diameter. Både fram- och bakfjädring är fullt justerbar med inställningar för fjäderförspänning, retur och kompression. Hojen är 18 kilo tyngre än en Honda Fireblade från samma epok, samtidigt 18 kilo lättare än Kawasakis ZX-9R.
Triumphs försök att nå upp till de japanska sporthojarna nådde inte riktigt ända fram. Försöket att slå konkurrenterna på fingrarna blev kortlivat och modellen tillverkades bara mellan -97 och -98 innan den ersattes av 955i år 1999. Som ägare får du en hoj med stadiga vägegenskaper i ett fint chassi. Och dessutom ett fantastiskt ljud!