Suzuki SV 1000 S

 

Utbudet av tvåcylindriga, halvsportiga körmaskiner har på senare år ökat i takt med intresset. Suzukis första försök att slå sig in i segmentet kom 1997 under namnet TL 1000 S. Förmodligen hade fabriken lite för bråttom att få ut hojen på marknaden. Efter att Suzukis TL 1000 S hade visat sig dras med sjukdomar och lagts ner efter bara fyra års tillverkning gjorde de ett nytt försök.SV 1000 S har samma motor som är vidareutvecklad och ett helt nytt chassi med något moderatare mått. Fjädringen är fullt justerbar både fram och bak och är mjuk i karaktären. Alla ojämnheter slukas samtidigt som spåret hålls säkert. Som standard finns en styrdämpare monterad  diskret vid nedre gaffelkronan. Den är inte justerbar.­
Motorn ger i sv ett annat flyt och harmoni än i TL. Max effekt är 125 hästkrafter och kraft finns överallt i registret, framförallt efter 5 000 varv. I stort sett inga vibrationer sprider sig till föraren. Ett av motorns starka kort är acceleration på högsta växeln. 60-100 km/h tar 4,2 sekunder. Växellådan har sex lägen med samma utväxling som TL men med två kuggar större bakdrev. Den hydrauliska kopplingen har slirfunktion som hjälper mot bakhjulslåsningar vid nerväxling. Från 2 000 varv till rödmarkeringen vid 11 000 varv drar motorn utan problem.
Komforten är hög. Jämfört med TL 1000S är tanken kortare, sadeln lägre och styret både högre och närmare föraren. Sammantaget ger det en körställning som är mer upprätt. Fortfarande rör det sig om en sportig körställning som vissa kan finna jobbig. Halvkåpan ser inte så stor ut men täcker ändå en större delen av överkroppen och händerna. Innanför kåpan sitter instrumenten lättavlästa. Uppbyggnaden är modern med en stor varvräknare placerad ovanför ett digitalt fönster som visar hastighet. Ett annat modernt inslag är lysdioderna som i två rader i kutsen utgör bakljus. 
Efter att Suzuki fick ordning på TL-paketet under namnet SV levde dock ett problem kvar. Motorn har hög bensinförbrukning, speciellt om föraren har tung högerhand.
Bromsarna har samma fyrkolvsok som GSX-R 750, kraftiga och lätta att dosera. På bekostnad av komforten har lite precision försakats i styrningen, något som bara upplevs vid mycket aktiv körning.
Kanske saknar SV 1000 S den personlighet som en italiensk twin kan utstråla eller explosiviteten hos en supersportfyra. I stället är den ett effektivt paket som vinner på sin funktionalitet och kompetens. Den relativt goda gör att den även klarar av motorvägsetapper. Favoriten är självklart ändå kurvor.
Suzuki SV 1000 S har många olika sidor. Många förare kan uppskatta lättkördheten och komforten och för den som vill svarar hojen bra även på bus.
Priset, en stor faktor vid begagnatköp, är ett plus. För den som gillar konceptet men söker ett lugnare alternativ finns identiska syskonet SV 650 S som också har en v-twin. 
Tusenkubikaren finns från årsmodell 2003 och tillverkas fortfarande. Av det misslyckande som TL 1000 S får sägas vara för Suzuki är SV en desto större framgång.  De typiska fel som TL 1000 S led av är bortsuddade på SV och motorn återfinns också i fler modeller, bland annat DL 1000 V-Strom.