”Satsa mindre på trafiksäkerhet”

Miljoner och åter miljoner skattekronor plöjs ned i olika insatser som är tänkta att förbättra säkerheten och minska antalet döda i trafiken – rimligt eller inte? I ena ringhörnan: David Eberhard, författare och överläkare i psykiatri vid Danderyds sjukhus. I andra: Claes Tingvall, Trafikverkets trafiksäkerhetsdirektör.

– Trafiksäkerheten i Sverige har varit en framgångssaga, det råder inga som helst tvivel om det. Men någonstans går gränsen, säger David Eberhard och fortsätter:
– Om man la mindre pengar på säkerhetstänkande kanske man faktiskt skulle rädda fler.
David Eberhard menar att det inte längre är lönt att kapa dödssiffrorna. Om pengarna i stället satsades inom andra områden, till exempel på cancersjuka eller de drygt 1 400 svenskar som begår självmord varje år, skulle samhällsnyttan bli betydligt större.
– Kan man öka säkerheten i trafiken och göra det utan att det kostar en massa pengar så är det jättebra, men det kan man inte. Du tar pengarna någonstans ifrån och i förlängningen har du ihjäl folk genom att lägga pengarna på den här lilla gruppen, säger Eberhard.
Borde anslagen sänkas?
– Ja, jag tycker att politikerna ska fundera om de ska ge så mycket pengar till Trafikverket.
Claes Tingvall ser å sin sida stora möjligheter att minska antalet omkomna. Tidigare i år slog Trafikverket fast att Nollvisionens etappmål för år 2020 kan skärpas, från 220 trafikdöda till 133. David Eberhards kritik avfärdar Tingvall.
– Jag hade respekterat honom om han sagt till oss: ni som är så duktiga på det där med säkerhet, varför ger ni er inte in i andra samhällsområden? Men däremot att säga: ni får lägga av för att ni har lyckats så bra. Det förstår jag inte.
Alla som arbetar i myndigheter har ansvar för att hitta de bästa och billigaste metoderna för att göra nytta, menar Tingvall. Sedan riksdagen 1997 klubbade igenom Nollvisionen har Vägverket, sedermera Trafikverket, bland annat satsat på att skylta om till lägre hastighetsgränser, montera mitträcken och sätta upp hastighetskameror längs vägarna. Åtgärder som räddar liv till en bråkdel av prislappen för nya vägbyggen.
– Om trafiksäkerheten går så långt att den kostar mycket mer hos oss än hos andra samhällssektorer, då blir det ett problem. Nu är sanningen att vi räddar liv mycket billigare i dag än vad vi någonsin har gjort tidigare, säger Claes Tingvall.
Vore det inte bättre att satsa på cancersjuka?
– Det tycker jag absolut, men då måste man hitta metoder som verkligen gör nytta. Jag blir jätteglad om vi hittar billiga åtgärder som har hög acceptans i samhället, men du ska inte ställa det ena mot det andra.
Men kritiken från David Eberhard stannar inte där. Allt fokus på säkerhet riskerar att göra människor sämre på att hantera farliga situationer, menar han. Om miljön blir allt tryggare kan människor också börja ta risker de annars inte skulle ha tagit. Dessutom går säkerhetstänkandet ut över individens frihet.
– Får man göra någonting själv till slut? Vissa tycker kanske att man inte får det, det är för mycket risker, men jag är av uppfattningen att man får göra saker själv och hela målet med livet kan inte vara att vi ska leva tills vi är 100 år, säger David Eberhard och fortsätter:
– Det tar aldrig slut. Jag säger inte att det är fel att fokusera på säkerhet, det är i allmänhet bra, men någonstans måste man säga: nu har vi gjort ett bra jobb, nu fokuserar vi på något annat.
Claes Tingvall tycker att David Eberhard tar upp en fråga som är värd att diskutera: när inskränker säkerheten människors frihet? Tingvall anser dock att Eberhard vänder frågan upp och ned.
– Det är inte en fobisk rädsla människor har för trafik, det är adekvat att vara rädd för trafik. Brist på säkerhet skapar ofrihet och det är där han gör en tankevurpa. Mera säkerhet när den är adekvat skapar mer rörlighet och det skapar förmodligen lyckligare människor eftersom de får vara med om väldigt många skojiga saker.
Tingvall igen:
– Han (David Eberhard) är ingen obegåvad människa och inte ondsint alls, men det vore kul om han vände på resonemanget.