Det där med att hjälpa folk. Rätt kul faktiskt, just att göra något osjälviskt med det enda syftet att göra någon annan persons dag bättre än den annars skulle varit. Fast helt egobefriat är det givetvis inte, den glada känslan i magen förstärks ju mångfaldigt om den man hjälper ger något tillbaka i form av ett leende eller ett enkelt ”tack”.
När vi återlämnade Roberts hoj var den glada magskänslan snudd på översvallande. Och just ordet översvallande beskriver på ett väldigt bra sätt hur glad Robert var över att hans älskade GSX-R 1000 fått sig en rejäl översyn.
Med 7 500 mil på mätaren sedan den glittrande lämnade hojhandlarens saluhall för knappt 13 år sedan hade den snabba Suzukin ådragit sig en och annan skavank. Föga förvånade – alla som kört med öppen hjälm kan föreställa sig vad en motorcykel tvingas att utstå i form av väder, vind och stenskott.
När Robert kontaktade oss, han var för övrigt först att skicka in sin ansökan, berättade han att Suzukin var hans absoluta favorithoj och att han använde den till allt från pendling till touring och banåka på Gotland Ring. Fort och långt alltså, vilket i sin tur innebar att inget fick lämnas åt slumpen.
För er som inte läste förra numret kan vi berätta att kopplingen trilskades och högg samt att motorn läckte olja. Det var de uppenbara problemen. I övrigt var den allmänt sliten och i behov en ordentligt rengöring och uppsmörjning.
– Det märks att den varit bra omhändertagen, berättar Robert på AVA (inte Robert ägare utan Robert verkstadschef. reds. anm.). Men mil sliter långsamt och ofta så märker inte ägarna hur dåliga deras motorcyklar blivit förrän de hämtar dem efter service och då får uppleva skillnaden.
Så var det även med Robert. När vi bad honom beskriva vilka fel hojen hade kunde han inte komma på fler än att den läckte lite olja samt att den kändes lite tärd. När han sedan återkopplade till oss, efter att han hämtat den och hunnit köra några mil, var tonen en helt annan.
– Den känns helt ny, skrattade han fram i det första mejlet. Den går som en dröm och känns grymt bra. Och quick shiftern är underbar. Och förut kunde jag få ont i nacken efter några mil. Igår körde jag 16 mil och kände ingenting, det måste bero på bakdämparen, eller hur!?!
Och det kom flera mejl, det ena gladare än det andra.
– Och däcken är kanon! Nu bär det av mot Gotland Ring så ska vi se hur hojen känns på bana.
Ska vi summera vad vi gjort med Roberts Gixxer har vi till att börja med gett den en ordentlig service. Alla vätskor är bytta och bromsslangarna likaså. Det kurerade den knarriga bromspumpen och återställde känslan i bromsarna. Utöver det fick bromsoken i båda ändar sig en ordentligt rengöring.
Motorn uppvisade inga andra skavanker än kopplingshugg och oljedräll. En ventiljustering senare samt en packning till magnesiumkåpan från Yoshimura och en fabriksny kopplingskorg gjorde tillsammans med en slurk frisk olja den bombsäkra radfyran rustad för ytterligare 7 500 mil.
Framgaffeln fick nya bussningar och tätningar samt styvare fjädrar vilket, i kombination med ny olja och en rejäl rengöring, gjort den bättre än ny. Bakdämparen byttes mot en Nitron som från fabrik byggdes exakt efter Roberts både vikt och körstil. Ett annat sportigt tillägg utgjordes av en quick shifter från Dynojet som enkelt pluggades in i den befintliga Power Commandern.
Slutligen byttes bromsbelägg samt drivpaket och kylslangar innan kylsystemet toppades upp med fräsch glykol.
Visst ja, fälgarna fick nya originallager innan de skoddes med Bridgestone S20, ett perfekt sportigt allrounddäck.
Så Robert, fortsätt skicka uppdateringar om hur din Suzuki mår. Sedan, när mätaren slagit om till 15 000 bokar vi in en ny make over, ok?
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
