Nostalgisöndag: Vi fystestade eliten

Varje söndag presenterar vi en artikel från förr, den här gången minns vi när vi fystestade den svenska motorcykeleliten.

För att släta ut alla fördomar och funderingar om vem som egentligen är starkast och bäst tränad i hojåkarsverige har Bike samlat fyra välmeriterade förare från Sveriges motorcykelelit. En representant från speedway, enduro, roadracing och motocross ställdes mot väggen för att genomföra en handfull tester, noga utvalda av Pierre Styfberg på Riksidrottsförbundets Elitidrottscentrum på Bosön i Stockholm.  Åkarna genomförde tester i maxstyrka av överkropp, mage, ben, kondition samt sprint då dessa tester talar om vilken av förarna som är bäst tränad för att lösa sin uppgift på tävlingsarenan!
Förhandstipsen lutade åt de vältränade killarna Kalle Karlsson, dubbel svensk mästare i motocross, samt Marcus Olsen, silver- och dubbel bronsmedaljör i svensk enduro. Anledningen till att de båda är förhandsfavoriter beror på att du som förare inom dessa två discipliner i regel är vältränad i dels överkropp, dels underkropp samt att du förmodligen har en bra bålstabilitet och att du dessutom har en mycket god kondition för att orka med de mycket krävande tävlingarna. Att dessutom orka med ett långt endurolopp under flertalet timmar kräver mycket bra kondition. Under försäsongen tränar Marcus ofta längdskidor och toppar med löpning tre gånger i veckan. En bra kombination menar fysexperten Pierre.
– Som motocross- och enduroförare står du oftast upp på hojen och bär således upp din vikt med benen vilket gör att dess muskler arbetar konstant. Det bästa sättet att bli en bra förare är naturligtvis att träna din gren så mycket som möjligt, men för att kunna träna maximalt och hålla dig skadefri är det klokt att sköta sin träning vid sidan om, förklarar han.
Som roadracingförare är det också viktigt med en god kondition men löpningen kan bytas ut mot exempelvis spinning på cykel. De måste dessutom kunna bemästra den mentala biten att köra fort och tätt. Vid trötthet blir en förare feg och kan då fatta mindre bra beslut. Förutom konditionen är bålstyrka mycket viktigt för roadracingföraren.
En speedwayförare av rang måste vara väldigt smidig och explosiv för att snabbt komma iväg i starter samt prestera maximalt under de korta, intensiva heaten.
Magmusklerna måste vara vältränade för samtliga utövare av idrott då alla rörelser utgår från magen. Likaså är det viktigt att ha en god kondition och syreupptagningsförmåga, något som även det testas på Bosön.
Bikes test visade sig vara grundat, inte bara på ren styrka, utan också urstark vilja att vinna och ett tjockt pannben. Efter tio minuters uppvärmning på trampcykel skakade deltagarna loss musklerna och gjorde sig redo för att prova sin benstyrka. Enduroföraren Marcus Olsen drog längsta strået och var den vars benmuskler visade sig vara absolut starkast. Med imponerande 190 kilo på axlarna gick han ned till det standardiserade djupet och pressade sedan elegant upp släden tillbaka till startpositionen. Marcus trägna skidåkning under försäsongen visade sig ha gett resultat då han lyfte hela 55 kilo mer än närmsta konkurrent.
Vidare tog sig deltagarna till en stång uppsatt cirka två och en halv meter över marken för att krama musten ur biceps och ryggmuskulaturen. Det var jämt resultat i fältet och efter många illa grinande ansiktsuttryck delades delsegern av Freddie Eriksson och Marcus Olsen som båda lyckades med 13 stycken repetitioner i chins. Anders Petjo Lilja visade sig stark då han hävde upp sina 101,3 kilo kroppsvikt flertalet gånger. Nästa test var ämnat åt de redan trötta armarna och hävdade sig genom övningen dips. Triceps, axlar och bröst provas under denna påfrestande övning som Marcus Olsen och Kalle Karlsson visade sig gå segrande ur med fina 17 repetitioner vardera.
Brutal är bara förnamnet på nästkommande övning som på allvar visar hur mycket deltagarna jobbat med sexpacket inför den nalkande beach- och motorcykelsäsongen. Brutalbänken, som övningsredskapet kallas, gör ofta att magmusklernas krafter helt oväntat och tvärt tar stopp i ren och skär orkeslöshet. Ett mycket bra resultat, bäst för testet, var Bajen Speedways förare Freddie Eriksson som utklassade övriga deltagare med sina 20 repetitioner.
– Det kändes som om knivar sköts in i magen mot slutet, skrattar Freddie förnöjt under eftersnacket.
– Det är från magen alla rörelser startar så träna din bålstyrka, menar Pierre som imponerades av resultatet.
– En längdskidåkerska klarade av 44 repetitioner i brutalbänken vilket är det stående rekordet idag, minns Pierre. Efter de visa orden från vår vänliga fysiolog kommer våra deltagare ned på jorden igen och gör sig redo för nästa utmaning.
För att se vem som var startsnabbast och mest explosiv i fältet riggade vår expert Pierre upp tidmätarenheter på en löparbana vilka bryts vid starten, vid 10, 20, samt vid 30 meter. Den snabbaste tiden, och därför mest explosiv, var endoroföraren Marcus Olsen som under samtliga mellantider höll undan och klockades för 4,27 sekunder vid sluttiden.
– Även där fick Marcus betalt för sin benträning, konstaterade Pierre Styfberg.
Det slutgiltiga testet är det kända Åstrands cykeltest vilket mäter syreupptagningsförmågan på deltagarna. Även här visade det sig att testets totala vinnare, Marcus Olsen, hade den bästa noteringen. Testet bygger på ditt kön samt uppskattad maxpuls (fås ungefärligt genom att ta siffran 220 minus antal levda år), ålder och vikt. Därefter cyklar försökspersonen i sex minuter med ett visst motstånd samtidigt som pulsen tas. De utvunna värdena jämförs mot en tabell där du kategoriseras in i en konditionsnivå motsvarande förhållandet mellan din puls, ålder samt vikt och kön. Detta kan i vissa fall bli missvisande om testpersonen exempelvis har en bra förmåga att arbeta på mycket höga pulstal (även kallat anaerob; förmåga att jobba snabbt men kort, exempelvis under intervallträning), men sämre uthållighet (även kallat aerob; förmåga att arbeta långsamt och länge, exempelvis under ett maratonlopp).
– Konditionen är den grund på vilken man bygger de andra kvaliteterna, upplyser Pierre och fortsätter:
– Att alltid överraska kroppen med exempelvis nya löprundor, antal repetitioner i gymmet eller  att ibland använda tyngre eller lättare vikter gör det möjligt att stimulera kroppen till positiva förbättringar i såväl kondition som styrka.
Framförallt aerob kondition, långtidsuthållighet, är grunden för att kunna bygga upp både anaerob kondition, intensiv träning med hög puls, samt styrka då aerob är förmågan att kunna syresätta musklerna. I Åstrands cykeltest mäts dels hur många liter syre kroppen pumpar ut i blodet per minut samt det beräknade antalet milliliter syre per kilo kroppsvikt som kroppen pumpar ut i blodet, per minut. Anledningen till att detta test i vissa fall kan bli missvisande är att testpersonen har ett högt värde på antalet liter syre kroppen pumpar ut, men har en hög kroppsvikt. Det sista, beräknade värdet, baseras på antalet milliliter dividerat med din kroppsvikt och värdet kan därför bli lågt och kategoriseras in som ett dåligt värde. För att höja siffran räcker det med att gå ner i vikt.
Tack vare mycket träning och en härlig vinnarinställning under både race och träning kan vi i Sverige glädjas åt fina framgångar internationellt. Pierre Styfberg menar på att den träning som utförs under försäsongen, med visst underhåll, håller i sig även under tävlingssäsongen.
– Det gäller att vika ner sig senare än sina motståndare och för att kunna göra det måste du genomgå mycket fysträning, tipsar han.
Text och foto: Olle Rahm

Annons

Annons