Ledare #9.14

I min ledare i Bike nummer 7.2014 skrev jag om problemen kring den slumpmässiga hante­ringen av framför allt dieselspill. Trafikverkets syn på hur dessa för oss motorcyklister presumtivt livsfarliga spill ska dels bedömas men också saneras kan inte beskrivas som annat än oaktsam och vårdslös. Enligt Tomas Borg på Trafikverket saknades dock möjlig­het att friktionsmäta begränsade spill varför en okulär besiktning från den ansvarige väghållaren ansågs gott nog.

Det var många som hörde av sig med egna erfarenheter kring dieselspill och vägfriktion. En av dessa var Johan Granlund på Sweco, seniorkonsult i vägteknik inom just beläggning. Han säger att det inte alls är några problem att mäta även riktigt små spill. 

 

Tyvärr får denna syn på friktionsproblematiken även andra konsekvenser. När inte ens Trafikverket behagar följa reglerna eller använda sunt förnuft är det inte konstigt, om än tragiskt, att ingen annan heller gör det.

Minns du olyckan i Vagnhärad för fyra år sedan? Den av NCC lagda beläggningen var hal som is men trots ett flertal anmälningar gjordes ingenting. Det hela slutade med att en hojåkare dog, men enligt åklagaren hade varken dåvarande Vägverket eller NCC varit så oaktsamma att det medförde straffansvar. Allvarligt talat!?!

Ett annat exempel är ett vägbygge bara runt hörnet från redaktionen. Utfarten ur en rondell var uppgrävd och täckt med körplåtar så blankpolerade att de gnistrade. Ordentligt hala när de var torra, snudd på okörbara när de var blöta och placeringen sådan att man lätt upptäckte dem ”för sent”.

Ståndpunkten från såväl myndigheter som väghållare och platschefer vid vägbyggen tycks dock vara att det är vi trafikanter som bär det yttersta ansvaret. Vid en olycka har vi ju per definition brustit i uppmärksamhet samt inte anpassat hastigheten efter rådande omständigheter. 

Och det finns onekligen en viss krass logik i ett sådant resonemang. Men var går gränsen för det individuella ansvaret? Hela vårt samhälle baseras på att vi litar på att andra gör sitt jobb – i allt från sjukvård till underhåll av bilen. Varför gäller det inte oss hojåkare?