Ledare #3.14

Att 2013 års tragiska summering av antalet omkomna hojåkare i trafiken är ­högre än motsvarande siffra för 2012 – 40 jämfört med 31 – kommer inte som en ­överraskning. Den långa och soliga sommaren medförde att det totala miluttaget blev betydligt högre och när antal körda mil ökar gör också olyckorna det.

Antalet döda är dock inte den enda siffra som ökar, det gäller också andelen av omkomna som saknar körkort. För 2013 var det 40 procent, året innan 35 och går vi ytterligare ett antal år tillbaka är den 25 procent – en kraftig andelsökning sett över en relativt kort tidsperiod.

Att påstå att alla omkomna utan körkort hade klarat sig om de haft lappen i fickan är att övertolka statistiken men det går inte att bortse ifrån sambandet mellan utbildning och säkerhet. Rent allmänt gäller att de allra flesta olyckor går att koppla till attityden hos i detta fall hojåkaren. Och attityd kan bara ändras med utbildning, aldrig med pekpinnar eller lagtext. 

Varför andelen körkortslösa ökar är inte lätt att svara på men en del av förklaringen är troligtvis den numera ännu mer krävande körkortsutbildningen. Det är helt enkelt flera som struntar i körkort av ekonomi-, tids- eller orkesskäl.

 

Det finns intressegrupper inom vår hobby som påstår att de körkortslösa inte är ett kollektivt problem – har de inte körkort är de per definition inte motorcyklister och därmed borde deras olyckor inte belasta ”vår” statistik – men de har helt fel.

Andelen av de körkortslösa som inte ingår i någon form av sammanhang eller umgås med andra hojåkare torde vara ­försvinnande liten. Alla vi som kör motorcykel har därför ett ­gemensamt ansvar – och möjlighet – att se till att de hojåkare i vår ­omgivning utan körkort inte kör en enda meter till innan de ­skaffat sig den utbildning som i slutänden kan rädda deras liv. Och väljer du att blunda för att kompisen kör utan körkort är även dina händer ­blodiga om olyckan är framme.