Kawasaki ZX-10R

Clean underwear not included! Så stod det i en annons för en skrämmande snabb Kawasaki på det glada 80-talet. Och det skulle gå alldeles utmärkt att återanvända den meningen i marknadsföringen av helt nya ZX-10R.

Kawasakis senaste superbike är milt sagt vild. Med 200 hästar fördelade på 198 fulltankade kilon är ZX-10R inte bara vassast i klassen för sporthojar på 1000 kubik. Det är också världens första serietillverkade motorcykel med ett förhållande mellan vikt och effekt på under 1:0 fulltankad.

När fartvinden pressar på maximalt trycks mängder av luft in i det vidöppna hajgapet i fronten och toppeffekten i den fyrcylindriga motorn höjs till hela 210 hästkrafter – en vidunderlig kraft som kan få de mest hårdkokta av förare att bli aningen lösa i magen.

Vid första anblicken ser inte den senaste versionen av ZX-10R lika extrem ut som sin föregångare. Strålkastarna är inte längre ett par tätt sittande fiskögon. Nej, nu är de ganska stora och har skarpa linjer på var sida av det gapande luftintaget. Föregångarens kantiga tank med den konkava ovansidan har ersatts av dito med mjuka former som ska ge optimal kroppskontakt vid bankörning och den sträcker sig in under sitsen för att erbjuda bästa möjliga viktfördelning som på riktiga racerhojar. De dumt placerade blinkerslamporna, halvvägs upp på backspeglarnas armar, är nu ett minne blott och istället blinkar nu dubbla LED-lampor vid speglarnas ändar. Slutligen har föregångarens enorma ljuddämpare ersatts med en kort och kompakt doning som räcker till tack vare att en fördämpare. Den senare sitter under motorn, på en plats som blivit ledig tack vare den nya liggande bakfjädringen.

Om den nya utformningen står för finess och konst, eller kitsch, är upp till dig att avgöra. Men det finns ingen anledning att ifrågasätta den mästerliga teknik som gett så mycket och lättkontrollerad motorkraft. ZX-10R av årgång 2011 är faktiskt inte alls den tickande bomb som specifikationerna antyder.

Vi träffar värstingen på Losail-banan i Qatar. Här körs MotoGP och ibland Superbike-VM. Vädret är bra här i Mellanöstern men däckvärmare används ändå för att garantera rätt arbetstemperatur från början. ZX-10R levereras med Bridgestone BT-016. Men här kör vi på bandäcken BT-003 Pro fram och BT-003 bak. Båda pumpade till 1,8 bars tryck när de var kalla.

Ryktena om att Kawa lyckats skapa en BMW S1000RR-killer gör att förväntningarna är skyhöga och många blev nog allt lite snopna av den användarvänliga karaktären. Visst motorn är galet stark redan i mellanregistret, men den är också mycket kultiverad. En balansaxel gör att gången är finare än tidigare och kraften levereras linjärt hela vägen till 11 000 varv, därifrån och vidare är kraften nästan lika brutal som en explosion. Först vid 14 000 varv säger varvtalsregulatorn ifrån.

Nya ZX-10R är härligt vild men samtidigt trygg och snäll, den är nämligen utrustad med det avancerade antispinn-systemet »Sport Kawasaki Traction Control« som har tre lägen. Var femte millisekund jämför S-KTRC hastigheten på fram- och bakhjul med vinkeln på gasspjället, systemet tar även hänsyn till vilken växel som är vald och kan reglera framhjulets höjd över marken. Du kan läsa mer om hur systemet fungerar i Tech på sidan 96. Det senare underlättar fullgasaccelerationen längs den långa rakan på Losail, i slutet av den ska farten tas ned från 290 kilometer i timmen till 120. Den sjätte växeln i kassettlådan byts mot den andra efter ett par lätta tryck med racestöveln. Lådan är distinkt och faller mig i smaken, slirkopplingen fungerar också perfekt.

ABS:en kallas »sport« men det här är inget racingsystem. Bromsarna är emellertid effektiva och fungerar säkert bra även för bandagar. Bakänden svajade lite vid sena inbromsningar men du har alltid kontroll och ABS:en håller även reda på vilken växel du växlar ner ifrån, så du kan utan problem hjälpa till med bakbromsen.

Den grovkalibriga framgaffeln och den nya chassigeometrin ger framdäcket bättre marktryck och det greppar följaktligen bättre mot asfalten. ZX-10R känns lättare än den är, men att kalla den kvickstyrd är att gå till överdrift.

Vid hård acceleration och brutal gas ut ur en kurva är det högst sannolikt att S-KTRC griper in, men tro inte att du kan gå på vatten. Matar du på besinningslöst i »läge 1« (av de tre) kan det ta hus i helvete. I läge 2 eller 3 griper den elektroniska hjälpen in tidigare. Vill du ha både hängslen och livrem finns även att välja snällare körprogram från knappen på den vänstra styrhalvan, »Medium Power Mode« ger cirka 70 procent av den ordinarie motorkraften medan »Low« ger cirka 60, vilket är bra exempelvis under regnkörning.

 

Kawasakis nya ZX-10R är lättare att köra fort med på bana. Huruvida den även är mer lättkörd även på landsväg får ett framtida test utvisa. Den 17 millimeter  lägre sadeln och den modifierade styrvinkeln har ökat komforten och om knävinkeln är för snäv, då är det bara att sänka fotpinnen 20 millimeter. ZX-10R skall dock hanteras med respekt. Extra körkort och rena underkläder ingår nämligen inte i standardutrustningen.

 

Plus:
Stark och dynamisk motor.  Kompetent sport-ABS. Övertygande traction control. Känns lättare än vad den är.

Minus:
Inte direkt kvickstyrd i originalutförande. Onödigt långt slag i gasrullen. Ingen quickshift.

Publicerad i Bike nummer 2 2011.
Text: Klavs Lyngfeldt
Bild: Kawasaki