Guldbågen 2006

Patrik »Putte« Enroth byggde sin customhoj helt efter egen smak. Visst fick den drag av tidigare cyklar från mekbås hos Telge Choppers, men den här »Harleyn« fick allt det där som tidigare bara funnits på önskelistan.

Egentligen var Patrik redan på väg hem till Södertälje. Konkurrensen för att vinna Guldbågen i Västervik var så hård att han mentalt redan slappnat av och bara strosade runt och pratade med folk utan några som helst förhoppningar om att få pris.

När han senare under kvällen stod på scenen och tog emot pris inte bara för snyggaste hoj i Customklassen, utan även tog emot en check på 50 000 kronor som förstapris i Guldbågen, ja då kändes det som att han fått lön för mödan.

Patrik hade åkt både Yamaha rd 125 och Suzuki gsx-r  750 innan han i 20-årsåldern bestämde sig för att bygga en Harley. Det skulle bli billigare så, menade Patrik och skaffade en gammal h-d Electraglide som tjänstgjort som polismotorcykel i en tidigare skepnad.

De första stegen som hojbyggare drog kanske inte åt sig varken stående ovationer eller några peoples choice-pokaler, men det var inget fel på vare sig viljan eller skaparglädjen.

Någonstans på vägen växte dessutom kärleken till märket i takt med kunskapen på verkstadssidan. Idag är har det hunnit gå några år. Patrik, som är underhållstekniker för maskinerna på Astra Zeneca,  är 37 år gammal, har familj, husdjur, bil och villa i Södertälje.

Då han för två år sedan började skissa på motorcykeln du ser här så var tanken att det skulle bli den sista för åtminstone en överskådlig framtid. Någonting radikalt och optimalt som får klockorna att stanna. Fast själv skulle Patrik aldrig säga att han ville bygga en showstopper. Det är han alltför ödmjuk för.

 

Det började med ett tomt block och en penna. Det skulle bli en tight customhoj med storkubiks Harley-klonmotor. Ramen skulle ha 45-graders vinkel och en tum negativ strech i styrhuvudet. Efter att ha funderat ut alla siffror kontaktades Calles Chopperdelar i Moheda för att ta emot beställningen på ramen. Den 18 tum stora bakfälgen skulle vara 10 tum bred. Med ett 280/35 Metzelerdäck ger det cykeln ett ordentligt fett men proportionell bakparti. För att få plats med bakhjul och drivning utan att sidoförflytta motorn åt vänster beställdes en sexväxlad Zodiac-växellåda med utgående axel på höger sida. Motorn blev en högglanspolerad 124 kubiktums (2 032 kubikcentimeter) billet-motor från TP-engineering. En motor som har ett nypris på i runda tal 140 000 kronor. Fast det kanske det är värt när effekten överstiger antalet kubiktum.

–Ja, nu fick ju jag ett bättre pris på motorn hos Raceway, men det kanske jag inte ska säga, säger Patrik med ett leende. Första halvåret stod motorn dessutom hemma i sovrummet. Det tog emot att dra ut motorn till garaget och provmontera. Det kunde ju bli repor!

Framgaffeln är från Tolles medan gaffelkronorna är norska Custom Speed med sex graders rake. Med de 80-ekrade Erixon-fälgarna på plats började cykeln ta form. Patrik kontaktade Joel på Mkher i Tullinge och fick hjälp med att konstruera bensintanken. Bakskärmen med den integrerade oljetanken är däremot av egen tillverkning, liksom avgassystemet, styret, stödet och alla stag och fästen. Det mesta dessutom i rostfritt stål. Mikuni HSR 45 förgasaren fick en ball tratt som Putte smidde ihop av rostfritt i mekbåset hos Telge Choppers.

–Allt som blänker är antingen aluminium eller rostfritt. Det blev en hel del tid vid slipen och polermaskinen, säger Patrik.

För att få ner sadeln över den låga oljetanken användes ett lägre batteri från v-rod. Även om Patrik haft kick på tidigare byggen så var det startmotor och manuella pysventiler i topparna som gällde för att dra igång tvåliters strokermotorn.

Bromsarna både fram och bak är sexkolvsok från isr. Polerade såklart även de.

–Jag gillar Acke Risings prylar. isr håller hög kvalitet och är lätta att prata med. Sen känns det bra att stödja en lokal företagare, säger Putte.

När det kom till bakdrevet så var det även Acke som fräste ut det i samma mönster som bromsskivorna. Enhetlighet är viktig på en customhoj.

När allt slutligen provmonterats blev det till att ta isär allt och skicka ramen och delar till lack. En god vän som är lackerare, Magnus Walldén, fick ta på sig jobbet att lägga den djupa candyröda nyansen som förtrollat alla beundrare. Problem med att lägga klarlacken gjorde visserligen att det tog lite tid.

De sista handtagen lades på hojen några timmar efter att Elmia-mässan öppnat i Jönköping under påskhelgen. Ändå sopade Patriks nybygge (som fått namnet Armadillo efter det australiensiska bältdjuret) spelplanen med alla andra hojar i klassen. Hojen vann New Custom-klassen och Best in Show. Efter det har det blivit ett flertal förstapriser. Bland annat Guldbågen i Västervik. Varje gång det har hänt har Patrik varit tvungen att dubbelkolla med domarna.

–Ja, det har alltid funnits andra hojar där som jag ansett vara snyggare. Jag har väl bara svårt att förstå att fler än jag gillar min hoj, säger Patrik med genuin ödmjukhet.