19 april, 2024
Namnet säger allt. Multistrada, som bäst översätts till många vägar, förklarar med fyra stavelser vad hela motorcyklen handlar om.
Egentligen började konceptet Multistrada inte hos Ducati utan hos koncernsyskonet Cagiva och då under namnet Gran Canyon.
Visserligen hade Gran Canyon 19-tums framhjul och boxram av stål men båda är ett verk av Pierre Terblanche samt har en luftkyld twin mellan hjulen.
Exakt hur Terblanche tänkte när han greppade skissblocket vet vi inte men resultatet blev i alla fall en motorcykel som inte kan sägas härma andra hojar i någon större utsträckning. Och ser den bara lite udda ut när den står parkerad blir det inte mer lättsmält när man börjar svänga på styret och kåpans överdel samt kåpglas snurrar med.
Liksom Gran Canyon har även Multistrada en motor från Ducati(!) men här är tvåventilsdesmon på knappa tusen kubik, samt matad av en tämligen rudimentär insprutning från Marelli. Dubbla tändstift per cylinder ska ge en massa positiva egenskaper, såhär 2018 lite oklart vilka, och givetvis bjuder twinnen på lite tamburinspelande från torrkopplingen när handtaget dras in.
Ljudkulissen kompletteras bäst med öppna bössor från Termignoni och eventuella tveksamheter kring utseendet förlåts snabbare än kvickt när startmotorn gjort sitt.
Chassit är nätt, hjulbas på blott 1 462 millimeter i kombination med 195 kilo torrvikt och 24 graders gaffelvinkel gör att Multistrada viker in i böjarna på exakt det sätt som vi kritiserade Cagivan för att totalt misslyckas med.
17-tumshjul, 190-bakdäck och dubbla 320-skivor skvallrar också om modellens ambitioner.
Skapligt lång fjädringsväg, 165 millimeter fram och 141 bak ger Ducatis ingenjörer möjlighet att låta fjädringen ha en både sportig och följsam karaktär.
Just följsamheten uppskattas då sadeln på de första årsmodellerna är bland det hårdaste vi suttit på.
2005 putsade man lite på modellen, bland annat sadeln, och dessutom gör Öhlins-versionen entré. 2007 växer motorn till 1100 kubik vilket ger några hästar till men tyvärr passar Ducati även på att ersätta torrkopplingen med en våt dito vilket må ha sina tekniska fördelar men inte på långa vägar är lika fränt.
