27 april, 2024
Vi är så långt västerut i Sverige att Norge ligger österut. Den kan låta som en geografilektion men ostliga kursen vi satt hem mot Norge är varken en felnavigering eller ett aprilskämt. Vi är i Strömstad, en av de få platser där du kan vara i Sverige men ha näsan mot norr och Norge till höger, på jakt efter isfria grusvägar. Vintern i Norge ligger visseligen i respirator och sjunger på sista versen men har inte släppt sitt grepp ännu.
Det mest intressanta för dagen är dock inte geografilektionen. Nej, det är att England har kastat offroad-handsken rakt i ansiktet på GS-klanen. Triumph utmanar BMW på tyskarnas domän.
Vi har ställt nya Tiger 800 XC mot F 800 GS. På pappret ser britten ut att ha ett övertag. De är visserligen lika på många punkter men Triumph har tre liter större tank, en extra cylinder, nio fler hästkrafter men med åtta kilo högre vikt och fyra newtonmeter lägre vrid. Små marginaler som kan ha stor inverkan när vi tampas på grus.
I två dagar ska vi jaga grusvägar i gränsområdet mellan Strömstad och Halden. Det ger oss betydligt mycket mer kött på benen när vi ska bedömma de två offroadhojarna i en grusduell på feta grovnabbade grusdäck.
En stilstudie av de två kämparna avslöjar mycket. Bland annat verkar Tiger högre och större i nosen och jag noterar att motorn sitter högre placerad i Triumph än i BMW.
– Triumph upplevs som större, tyngre och starkare, utbrister Jöran efter att vi lagt de första grusmilen bakom oss. Jöran är gammal crossförare och vet hur man ska tas med en grusväg.
Jag håller med och tillägger att Tigern är lite högre och upplevs som mer obalanserad än BMW som känns mer stabil och förtroendeingivande på grus.
Vi låter milen rulla på och temperaturen stiger i både luften, våra kroppar och motorcyklar.
Vi är eniga om att Tiger är den starkare av de två, men för att säkerställa det så gör vi ett test i bästa moppeanda. Tre, två, ett – kör!
Vi ger fullt på trean, fyran och femman. Resultatet är lite förvånande, de två hojarna går helt jämnt. Trajjan har ett längre register och mer toppeffekt men bumsen kontrar med ett högre vrid vilket innebär att de två hojarna presterar lika men på olika sätt.
– Det är ljudet som spelar oss ett spratt. Triumphen låter som en sporthoj och motorkaraktären är heller inte helt olik en sådan, säger Jöran. Den är betydligt mer högvarvig än BMW:n.
Vårt testexemplar har ett avgassystem från Arrow, så den har lite extra klipp i både gasrespons och ljud jämfört medbmwsom är helt standard och därmed lider av lite trängre luftvägar. Vi vet sedan tidigare att F 800 GS svarar bra på samma behandling som Tiger 800 XC fått och som en bonus så får man lite sjönsång på kuppen.
Oavsett karaktär eller aftermarketsystem konstaterar vi att tysken är betydligt starkare än vi trodde och det är uppenbart att det är det högre vridmomentet som gör jobbet. F 800 GS har dessutom sitt maxvrid 2 100 varv lägre än Tiger och följaktligen så blir den smidigare att köra på låga varv och höga växlar.
Längre fram på dagen ser jag hur Jöran börjar få upp tempot ordentligt på de kurviga grusvägarna. Vi stannar och byter hojar samt erfarenheter och sedan ser jag honom försvinna bort, stående på Tigern. Några kilometer längre bort har han stannat igen.
– Nu har jag börjat förstå mig på Triumphen, säger han. Den blir bara bättre och bättre ju mer upprest jag kör och desto mer jag pressar den. På det sättet så påminner den lite om min 990 Adventure.
Vi tycker båda att 800 XC är en rymligare hoj än 800 GS. Styret är högt och det är långt till fotpinnarna och oavsett om vi sitter eller står så upplevs Triumphen som en betydligt större motorcykel. Skillnaden är härvidlag betydligt större än vi trodde från början, innan vi kört cyklarna.
Det slår mig att F 800 GS är en lugnare och mer passiv motorcykel än vad jag tidigare upplevt när vi nu ställer den mot nya Tiger 800 xc. Utvecklingen går uppenbart framåt och det är ju trots allt fyra år sedan jag förälskade mig i gsvid den första provkörningen i Sydafrika.
Totalt sett är Tigern en mer modern offroadhoj. Växellådan är smidig – det är lätt att få rätta flytet trots styva crosstövlar. Den svarar också fint om du pressar den lite, faktum är att den blir bättre och bättre ju hårdare du kör. Motorn har ett långt register som ser till att bredda smilet ordentligt innanför hjälmen. Vårt testexemplar saknar absmen det finns självklart som tillbehör (där du även kan stänga av funktionen). På grus saknar vi inte absmen om du kör mycket asfalt, tveka inte.
F 800 GS är en glimrande motorcykel på grus. Den har i det närmaste en optimal balans, mycket tack vare motor och bränsletank som är placerade lågt i chassit. I lugnare tempo är den väldigt lättkörd och förtroendeingivande och att den har såväl abssom värmehandtag som standard älskar vi. Men körställningen är för passiv i originalutförande och hela konceptet känns lite gammaldags jämfört med Tigern.
Du som överväger någon av dessa modeller får nog fundera lite på vad du egentligen vill ha: Gillar du högt vridmoment eller hög toppeffekt? Kör du aggressivt – mycket stående – eller trivs du bäst sittande?
När vi summerar intrycken så framstår Triumph Tiger 800 XC som en tyngre, större och mer aggressiv offroadare än vi väntat oss. Den är bra på snabba grusvägar men kräver mer i lägre tempo, dålig terräng eller när den ska parkeras. BMW F 800 GS är lika trygg, stabil och säker som den är lagom och den har en lite karaktärslös motor. Men det behöver inte vara negativt. Det handlar bara om hur man ser på saken.
Publicerat i Bike nummer 6 2011
Text: Morten Broks
Foto: Kristian Tjessem
