21 september, 2025
Nu har jag och Varg EX hunnit bekanta oss med varandra under cirka en månad och vi kan summera lite första intryck. En stor fördel jämfört med den första generationen är möjligheten att kunna finjustera effektlägena och hur motorn ”varvar upp”. Till exempel tycker jag att 45 hästar är lagom i skogen med snäll och förutsägbar effektutveckling. Men lite för tam då det öppnar upp sig och man vill ha lite mer drag under galoscherna. Då passar 50 hästar bättre men det läget är lite väl abrupt i skogen. Då kan man enkelt gå in i ”Advanced” läget och anpassa effektgrafen och få den riktigt bra.
En annan stor fördel är den vassa fjädringen från KYB. Lite stötig och bråkig när man slökör men får man bara upp lite rull är den galet följsam och komfortabel och samtidig behöver man aldrig tveka om fjädringen ska klara av de allra djupaste stalpen, bara att bomba på.
Effekt pratade vi om, det finns det alltid, hur mycket som helst. Ärligt talat så är 80-hästarsläget i princip oandvändbart, även på ett stubbgärde med perfekt grepp. Det bara spinner loss. Men med 60 hästar går det riktigt bra och är man bara med och lutar sig framåt för att undvika wheelie kan man faktiskt utnyttja alla 60 pållarna. En kort stund vill säga. När man kör järnet på stubben drar batteriet ut väldigt fort. Då krävs det närhet till laddning för att kunna njuta lite längre av härligheten. Men då pratar vi om full gas under långa perioder, för endurobruk räcker det bättre, men det är inte dumt att kunna ladda lite mellan passen ändå, för att slippa oroa sig.
Stora frågan nu är om man ska våga sig på att köra GGN i år igen med Vargen? Men att stå och ladda i depån känns faktiskt sådär, men får man hjälp med batteribyte som 2024 skulle det vara ett riktig bra alternativ. Vi återkommer i saken. Nedan lite bilder att grunna över under tiden.
