ExploreBike: Lerigt Gotland Grand National

Årets Gotland Grand National visade sig bli en ordentlig prövning där leran tog ut sin rätt.

Redo för överfart från Oskarshamn. Härlig känsla när båten är full med förväntansfulla åkare och engagerade supporters.

Visby med sin vackra ringmur och mysiga stadskärna bidrar till den speciella stämningen som uppstår vid GGN.

Depåtält och fullt med utställare längs den så kallade Marknadsgatan på arenan.

Ren och fin vid besiktning och klar för avfärd mot starten. Själva startområdet är ca 2-3 kilometer bort från arenan på en stor öppen äng.

Startfältet för bland annat adventureklassen uppställda. För året var vi 36 stycken startande varav det var 15 stycken av oss som kom i mål (körde mer än ett varv).

Nervösa åkare och buller från varmkörning eldar på stämningen. Vid starten går alla ner mot den första högerkurvan. Arrangören hade i år lagt till några extra spurtpris som höjde insatsen för både tävlingsåkare och motionärer.

Testade i år att ha en liten väska på styret för snabb tillgång till energigel och liknande. Något som visade sig behövas efter några timmar i leran.

I år var det fjärde gången jag körde med adventurehoj och har vid alla tillfällen använt Michelin Starcross 6 Medium Soft med gott resultat. De har ett mönsterdjup (17-18 mm) som är en bit högre än exempelvis FIM-klassade däck (max 13 mm).

Många sträckor var enormt krävande att köra även utan att man körde fast. Leran gjorde det bitvis svårt att hitta spår och flyt i körningen. På många ställen var det lera på kalksten och således enormt halt.

Handskydd i form av Barkbusters är helt avgörande för att ta sig igenom dessa krävande tävlingar. De skyddar inte minst både kopplingsgrepp och frambromsgrepp från skador då man lägger hojen.

Utmanande lerdjup på sina platser.

Den absolut mest krävande sträckan var längs den numera ökända kraftledningsgatan (som man passerar först i ena riktningen och sedan i den andra). Ett fantastiskt ställe för engagerad publik.

Arrangören rapporterade att över 450 deltagare inte tog sig runt första varvet och att en stor mängd av dessa hojar behövdes lyftas ut med maskiner.

På arenan finns ovan passage som går genom ett sörjhål. Den lyckosamma taktiken var för de flesta att rulla sakta ner i branten för att sedan välja ett bra spår och ge full gas.

Leran längs banan hade sina olika former. Tjock, kletig eller rinnig. Alla konsistenser har sin unika och underbara problematik.

Körde fast två gånger under tävlingen men lyckades få hjälp av andra deltagare och åskådare att dra loss. Äventyrshojarna är något lägre än enduromaskinerna vilket gör att de blir lite svårare i djupa spår.