Försummad är bara förnamnet, löd första meningen i Maria Sundholms mejl till redaktionen. Sedan förklarar hon hur hennes älskade makes drömhoj, en GSX-R1100 från 1987, står inklämd i garaget under ett lager av hö och hästhår, bortprioriterad till förmån för barnens hockeyträningar med mera. Ett snabbt samtal senare, till Ola på AVA, är saken biff – klart vi fixar Tommys hoj!
Att säga att Tommy, som till vardags bygger dumprar, är glad när Suzukin lämnas i våra händer är att uttrycka det milt – han skiner som solen i Sahara. Han berättar att han alltid varit svag för första generationens GSX-R och när han för ett par år sedan sprang på ett bra exemplar var han bara tvungen att slå till. Det har blivit ganska många mil, mätaren ska snart slå över till 8 000, men nu har ett oljeläckage satt käppar i hjulet.
Anledningen till att vi kom på idén att hjälpa våra läsare fixa sina hojar var faktiskt en svart CBR 900 RR av första årsmodell som står, i ur och skur, på en hojparkering i närheten av redaktionen. Gråstrimmig av smuts och med rostigt drivpaket fick den oss att undra hur många andra motorcyklar i liknande situation det finns i vårt avlånga land. Och vore det inte fint om vi, tillsammans med de som ville hjälpa till, kunde få ut åtminstone några av dessa motorcyklar på vägen igen, där de hör hemma? Sagt och gjort.
Tommys GSX-R har några år på nacken, runt 25 stycken, och trots att den undgått både dragrace- och streetfighterdöden har både mil och år satt sina spår.
– Det satt en Vance&Hines på när jag köpte den, berättar Tommy. Det läckte så mycket att jag monterade på original. Men det lät fint.
Förutom ett blått Lockhart-kåpglas är motorcykeln i princip original. Det enda som skämmer utseendet är ett hemmasnickrat kedjeskydd, missfärgade och slappa blinkers samt några saknade plastbitar runt bakljuset. Dessutom har den en skaplig buckla i tanken, kanske sitter just du på en fin originaltank i rätt färg som du kan tänka dig att donera till projektet? Mejla i så fall till magnus@bike.se!
Andi, verkstadschef på AVa, kliar sig på hakan när vi rullar in 87:an i verkstan.
– Det blir mycket jobb det här, säger han fundersamt innan han släcker för natten.
När jag återkommer ett par dagar senare förstår jag vad han menade. Förutom att man tydligare ser alla små och mellanstora skavanker i verkstans avslöjande lysrörsljus framgår det tydligt att den gamla Suzukin är en dominant typ – han har nämligen pinkat in reviret rejält och under motorn glittrar en stor pöl 15W-40. Andy pekar på returröret för olja från toppen och förklarar att det är ett vanligt fel att o-ringarna blir dåliga. Ett enkelt problem som dock kräver att motorn plockas ur och att topplocket monteras av. Sedärja!
Förutom att fixa oljeläckaget behöver Tommys GSX-R en rejäl service och rundsmörjning, det är mycket som knirrar och knarrar. Däcken behöver bytas och drivpaketet är helt slut. En annan kritisk punkt är framgaffeln som både glappar och läcker, den måste också åtgärdas.
Däremot verkar motorn gå riktigt fint, en R1100 knäcker man inte så lätt. Det är inte för inte Suzukis luft/oljekylda radfyra varit favoritmotor nummer ett bland japstrimmare i flera decennier.
På listan över saker som inte måste fixas utan som är mer av en trivselnatur hamnar blinkers, tank och tändningsnyckel (Hondanyckel nu). Dessutom finns det hur många skruvar, bultar och muttrar som helst att återställa till original, något som ofta förbises men är ack så viktigt för helhetsintrycket.
Nästa steg är nu att plocka ur maskin och när toppen väl är lyft får vi se vilka överraskningar som gömmer sig därinne.
Telefon och mejlbox går varma när det ska skaffas delar till patienten. Donatorer finns det gott om, alla vill stötta och bidra till att rädda Tommys kulthoj. Öhlins har lovat hjälpa till med fjädringen och nya Dunlopdäck är redan på gång. Boove bistår bland annat med drivpaket och Motospeed ska passa på att se över toppen när den ändå är av.
Fortsättning följer nästa söndag!
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
