Triumph Speed Triple

Speed Triple var en av de allra första motorcyklar som jag förälskade mig i. Enkelsvingen, de kraftiga ramrören och den karaktäristiska fronten fångade både mig och tusentals andra motorcyklister redan 1994. 2005 kom den femte generationen med ett betydligt mer modernare utseende och ett chassi som bad om trubbel. Det var hojen som testlaget slogs om att köra när vi hade vårt stora test av streetfighters.

Nu har Speed Triple blivit tonåring och generation sex har fötts. Speed Triple är historien om en bångstyrig typ som aldrig vill bli vuxen. Under sitt femtonde levnadsår har den fått uppdateringar som knappast ger förhoppningar om ett lugnare leverne. Tvärt om. Bland annat innebär bättre bromskraft större potential för buskörning.  Jag känner mig som ett barn när jag drar på mig skinnstället. Jag har helt enkelt enorma förväntningar på britten.

Lanzarote bjuder på mer än tjugo grader, härligt väder och perfekt asfalt. Jag ligger bakom Triumphs guide på de kurvigaste av vägar och njuter av varje millimeter. Kurvorna kommer tätt och tempot vi håller skulle inte gå att beskrivas som beskedligt. Jag får koncentrera mig extra noga i en del blinda kurvorna, men litar på att guiden framför kan vägarna. Hastigheten avslöjas på helt nya instrument. Hela den framträdande instrumentkonsollen är hämtad direkt från lillebror Street Triple. Hastigheten visas digitalt, men här i Spanien är detta inte lika viktigt som hemma i Norden – även om en brittisk kollega fick skäll från den lokala ordningsmakten.

 

Den röda nålen som visar motorvarvet är mer intressant. Den avslöjar att den maximala effekten på 131 hästkrafter nås vid 9 250 varv. Den gjorde den på förra generationen också, så här är inget ändrat. Bromssystemet är dock helt nytt. Här är det supersportmaskinen Daytona 675 som har varit donator. Speed Triple hade inga dåliga bromsar innan och 14 procent bättre bromskraft antyder vad förändringen innebär.

Nu sitter båda bromscylindrarna på styret och själva bromsoken är radiellt monterade. Bromsarna har blivit mer följsamma. När vi ska ta actionbilder får jag möjlighet att prova frambromsens funktion. Jag är inget vidare på ­stoppies, men det går som en dans med de nya bromsarna som biter exakt och hårt. Vid riktigt hårda inbromsningar inför tvära kurvor märker jag att gaffeln inte är på samma nivåer som bromsarna. Den dyker relativt mycket och under inbromsning med nedlägg blir jag påmind om att detta inte är en fullfjädrad sporthoj.

 

Inte bara bromsarna och instrumenteringen är nytt. Utseendemässigt har det gjorts en hel del, speciellt längst bak där hela bakramen har blivit längre. Det har medfört bättre plats för en eventuell passagerare som är naiv nog att sätta sig bakpå.

Speed Triple har hållt sig i oförskämt bra form sedan 1994 och vägrar allt jämt att samla på sig några vuxenpoäng.

 

Plus
En äkta bushoj med extrema kvaliteter. Bromsar i toppklass. Härlig motor!

Minus
Växellådan håller inte toppklass och är lite oprecis. Nordiska trafikregler…

Publicerad i Bike nummer 4 2008.
Text: Morten Broks
Foto: Gold & Goose

Annons

Annons