Triumph 1050 Tiger

Den vita Tigern stirrar lurigt mot mig. Det elaka morrandet blir allt kraftigare ju närmare jag kommer. Trots att den är nyfödd känner jag stor respekt. Framför mig står trots allt 198 kilo Tiger som är smidigare och starkare än någonsin. Stamtavlan sträcker sig bakåt till år 1993, och i stort sett varje år har Tigern blivit mer kraftfull och lätthanterlig samt mer sofistikerad. Nu är den redo att släppas ut ur buren, för att se sig om i världen. Och jag ska visa den vägen.

Körställningen känns rymlig och naturligt upprätt. Sadelhöjden uppges mäta 835 millimeter. En lägre sadel finns som tillbehör. Avståndet mellan sadel och fotpinnar är längre än tidigare. Resultatet är en rymlig körställning som passar bra även för personer som är längre än 180 centimeter. Skönt på långturen! Passageraren sitter aningen högre än föraren och har ett par handtag att greppa tag kring.

Styret är brett, och liksom fotpinnarna gummiupphängda. Den nya bensintanken är av plåt. Fördelarna med att använda plåt istället för plast är att den typen av tank väger mindre och tankväskor med magnetfäste fungerar.

Instrumenteringen är av senaste snitt. Varvräknaren har analog visning och rymmer en digital panel med digital hastighetsmätare och dubbla trippmätare. Till vänster finns ytterligare ett digitalt informationsfönster. Här ryms klocka, bränslemängdsmätare (som kompletteras av en separat varningslampa vilken lyser vid låg bränslenivå) och vattentemperaturmätare. Färddatorn beräknar hur mycket bensin motorn slukar i genomsnitt och hur långt du beräknas komma på bensinen som finns kvar i tanken. Dessutom lagras högsta noterade hastighet.

Efter att jag justerat in kopplings- och frambromsens reglage känner jag på gasen och dragläget. Försiktigt petar jag i ettans växel och när trafikljuset växlar till grönt är jag inte sen att släppa ut kopplingen och vrida på gasrullen.


Motorn är en trecylindrig radmotor av helt ny modell, av samma börd som motorerna hos Speed Triple och Sprint ST. Karaktären hos motorn är anpassad för Tigern. Den morrar underbart, så där som bara en trecylindrig radmotor kan, och är mycket piggare än vad jag vågat hoppats på. Redan på mycket låga varvtal finns det gott om vridmoment. I originalutförande finns 115 hästkrafter att tillgå på topp. Gasresponsen är enastående och den elektroniska bränsleinsprutningen är mycket väl avstämd. Byter du ut originalljuddämparen mot en av Triumphs ”effektpipor” ökar effekten med drygt tio hästkrafter.

Framhjulet vill mer än gärna lätta från vägbanan. Härligt! I takt med att hastigheten ökar petar jag i nästa växel, och kort därefter nästa. Accelerationen sker mycket snabbt. Växlingarna går smidigt och den vajermanövrerade kopplingen är lättjobbad.

Både fram och bak har nya 17-tumshjul av tioekrad modell monterats, och Tigern är nu mer gatanpassad än tidigare. Och det är ju synd för dem som hade hoppats på en mer grusanpassad Tiger. Visserligen är den lättare än någonsin och möjligheten att montera grovmönstrade grusbusardäck finns. Att dra en vända på grusväg går. Däremot är det asfaltsvägar Tigern gillar bäst. Ju mindre och kurvigare vägarna är desto bättre trivs den.

 

Den nya ramen och svingarmen är konstruerade av aluminium. Framgaffeln är av upp-och-ned-vänd modell och fullt justerbar. Stötdämparen bak erbjuder justering av fjäder- och returdämpning. Fjädringskomponenterna har en hård grundinställning utan att vara stötiga. Här har Triumph lyckats mycket bra. Även då jag pressar långt mer än jag vågar, och egentligen borde, finner jag inga svagheter hos fjädringskomponenterna eller chassit i övrigt.  Mycket bra!

Tiger är pigg och svänger villigt utan att för den sakens skull vara det minsta nervös. Växlingarna går enkelt utan strul och motorn matar på med stor kraft. Insprutningen är suveränt avstämd vilket bidrar till att göra körningen harmonisk trots det upptrissade tempot. De dubbla fyrkolvsoken fram är radiellt monterade och greppar kring de 320 millimeter stora bromsskivorna. Bromsverkan är mycket effektiv, utan att vara aggressiv i sin karaktär. Känslan i greppet är mycket väl avstämt och det är alltid lätt att dosera rätt.

Under transportkörningen på motorvägen slås jag av att en hel del fartvind träffar mig rakt i ansiktet. Även då hastigheten ligger i moderata 140 kilometer i timmen. För att undvika vinden får jag krypa ihop rejält.

Nya Triumph 1050 Tiger är en praktisk och allsidig motorcykel med rolig karaktär och mycket sportiga drag. Det är i första hand för dig som håller dig på asfaltsvägar. Om du skulle behöva köra en sväng på grusväg är det dock fullt möjligt.

I tillbehörsprogrammet finner du bland annat mjuka och hårda packväskor, pakethållare, högre kåpglas, handtagsvärmare, högre eller lägre sadel, centralstöd och alarm. Låsningsfria bromsar (ABS) finns som tillval.

 

Plus:
Lättkörd, praktisk och rolig. Pigg motor med perfekt avstämd bränsleinsprutning.

Minus:
Hög sadelhöjd i standardutförande. Lägre sadel finns dock som tillbehör.

Publicerat i Bike nummer 2 2007.
Av: Johan Ahlberg
Foto: Gold & Goose