Svensk femma i Stunt VM!

Så här berättar Matti själv om läget;

Sitter just nu vid alpgränsen mellan Österrike och Tyskland hos Chris
Pfeiffer och synar helgen som gått då Street Bike Freestyle World
Championship gick av stapeln i Zürich (Schweiz)- den första tävlingen någonsin som genomförts inomhus och då också på en så liten yta som 15×50 meter på nylagd asfalt. Bara för några år sen hade det varit omöjligt att genomföra en tävling på en så liten yta.
Utvecklingen inom mc stunt eller Streetbike freestyle (kärt barn har många namn) går spikrakt uppåt!

Tävlingen delades upp i två dagar och 4 heat. Torsdag och fredag bestod av sammanlagt 6 st 10 minuters-träningar per förare. Den nylagda asfalten gav många problem med fästet då den klibbiga tjäran
gjorde att alla små partiklar från ytan fastnade på framdäcket. Efter
fredagens träning bestämde jag mig för ett akut byte av främdäck till ett som var bättre anpassat för ytan, det visade sig vara ett klokt beslut.

Till tävlingen hade man bjudit in grymt duktiga åkare så som Chris
Pfeiffer, AC Farias, Humberto Ribeiro, Joni Tammela, Narcis Roca, Jhonnie Do, Alex Flores, Daniel Farris, Ernie Virgil, Nicholas Brocha, Joshua Borne med flera. Med andra ord var det riktigt hög nivå på tävlingen!

Torsdagens och fredagens träningar gick grymt bra för allihop. Det är den bästa stunden med tävlingarna när man får umgås och träna med andra
likasinnade från hela världen. Man blir ett grymt sammansvetsat gäng och
hjälper varandra så gott man kan.

Till lördagens första åk var många nervösa inför den helt otroliga
publiken. Jublet från läktarna gav nästan en tinnitus! GRYMT!
Nivån på allas åkning sjönk genast då det blev allvar. Nervositeten från
åkarna smittar av sig till varandra och skapar en stämning som ger en
rysningar. Inte av konkurrens utan av att veta att man ska om några
minuter köra sitt heat på 4 minuter och allting måste sitta på första
försöket. Gör man ett misstag vet man direkt att poängen sjönk dramatiskt
vilket får en att tappa flytet i körningen direkt.

Jag brukar hålla lugnet på tävlingar och bara tänka på att ha kul. Men
natten mellan Lördag och Söndag var jobbig. Blev inte många timmar sömn då
jag låg på en delad 5e plats bara en poäng en delad 3e plats. Vi var 4st
inom ramen av två poäng! Riktigt taggande för söndagens final åk!

När jag åkte ut för sista åket för söndagen fick det bära eller brista.
Jag skulle ha minst en 5e plats. Jag åkte ut och körde Rock´n Roll för
allt jag kunde och kände direkt att jag hade flytet! Efter åket fick jag
se att jag fick 42 poäng av 50 möjliga vilket var det bästa åket för mig
under helgen. Då börja den riktiga nervositeten med att se resten av
grabbarna köra sina åk och se om någon plockar ner en från listan. Vilket
ingen lyckades med som tur var så 5 platsen var säkrad!

RESLUTAT

Ranking Competitor Country Max. points Sunday
Sunday Total
Saturday 1st round 2nd round
1 Chris Pfeiffer Germany 49 48 47 144
2 AC Farias Spain 44 43 43 130
3* Joni Tammela Finland 42 43 41 126
4 Humberto Ribeiro Portugal 42 42 42 126
5 Matti Tepsa Sweden 41 40 42 123
6* Narcis Roca Spain 40 42 40 122
7 Balázs Herczeg Hungary 41 40 41 122
8 Johnnie Do Nd 39 40 39 118
9 Alex Flores USA 39 38 39 116
10 Bart Van d. Eynde Belgium 36 39 39 114
11 Joshua Borne USA 37 34 38 109
12 Michael Hilska Finland 38 36 34 108
13 Erni Vigil USA 31 33 33 97
14 Steven Fransen Belgium 34 31 31 96
15 Nichoals Brocha USA 29 26 32 87
16 Daniel Farris USA 27 23 27 77

Nu i väntan på att AC Farias hittar till Pfeiffer ska jag ta Pfeiffers
trial hoj och åka upp till toppen av alpbergen och rensa tankarna. Till
kvällen blir det lite skön relax och spa uppe på en av bergstopparna. Där
har de tydligen en riktigt schyst bastu med panoramafönster över resten av
bergen om massage. Imorgon blir det lite skön träning med Farias och
Pfeiffer igen, ser framemot det!

Over and out!

/Matti Tepsa