Suzuki Bandit 650

Den spottar och fräser lite oroligt på tomgång. Så ska en Bandit låta, enligt kännarna. Det klassiska koncept som GSF numera står för vill inte Suzuki ändra på i första hand. Därför har utvecklingen varit lugn, åtminstone på utseendet. Till i år har modellen annars uppdaterats ordentligt med en ny motor som är 50 kubik större, numera vattenkyld och har insprutning.

Stirrigheten från stillastående utvecklas dock aldrig till något argt temperament i fart. Bandit 650 är en snäll och trygg motorcykel utan några utsvävningar. Snarare är den mer praktisk med sitt stabila uppträdande och detaljer som centralstöd och sadelhöjden som går att justera två centimeter. Även styret går att flytta en centimeter i längsled.

 

Namnet lever den inte upp till, snarare tvärtom. Bandit skulle kunna hjälpa en gammal dam över ett övergångsställe om den kunde.

Det är en lämplig nybörjarcykel då den är lättkörd trots den relativt höga vikten på 215 kilo för den kåplösa modellen. Det är 41 kilo mer än Kawasaki ER-6n. 10 000 kronor extra köper dig en Bandit 650 SA som har kåpa och ABS-bromsar.

Körställningen är upprätt med en svagt sportig framåtlutning. Det ger en bra sikt men på den kåplösa modellen bildar kroppen ett ansträngande vindfång på motorvägen. Tankens skarpa profil sitter lågt och irriterar långbenta som får en kant att vila låren mot.

 

Från förarplatsen syns instrumenteringen med sina kromringar tydligt. Varvräknaren är analog, bredvid den finns ett fönster som digitalt visar hastighet och bränslemängd. Motorn liknar utseendemässigt den i Bandit 1250 men skiljer totalt i karaktär.

Den drar snällt vid de flesta varvtal men för att få bra fart behöver motorn varvas mer och över 7 000 varv vaknar den till. Färden blir lätt ryckig eftersom av- och pådrag på gasen ger en klar »av eller på«-känsla.

I den nakna medelklassen är konkurrensen hård, Suzuki har själva ett sportigare alternativ i GSR 600. Bandit tillhör de minst extrema alternativen och försöker slå sig fram som ett billigt mitt emellan-alternativ som förmodligen kommer att locka mer sansade förare.

 

Plus:
Lättkörd och trygg. Bjuder inte på några större överraskningar. Praktisk med sadeln som går att sänka.

Minus:
»Av eller på«-känsla i gasen gör den ryckig att köra. Det finns roligare alternativ i klassen. Kantigt lårstöd i tanken.

Publicerad i Bike nummer 8 2007.
Text: Marc Malmqvist
Bild: Magnus Johansson