Suzuki Bandit 650 A

Faktum är Suzuki Bandit är så populär på körskolorna att den svenska generalagenten under 2008 levererat den med ökad slagvolym, för att den ska uppfylla kraven för uppkörning med tung mc.

Den modell vi provkör är dock vanliga 650 A, och vi känner oss hemma direkt. Samtidigt har modellen på intet sätt stannat i utvecklingen: ABS-bromsar är numera standard på de motorcyklar som tas in till Sverige. Utseendet har uppdaterats med en modern, djupt neddragen lykta och ny, digital instrumentering. Varvräknaren är dock analog – det gillar vi. Framifrån ser motorcykeln riktigt vass ut, och påminner rentav om sina större syskon.

Det bergstadiga chassit, kombinerat med en relativt stum fjädring, borgar för fina vägegenskaper även när det går undan.

 

Köregenskaperna är väldigt neutrala, utan att för den skull upplevas som mesiga. Kraften finns där, men den levereras på ett städat sätt och en mindre erfaren förare hamnar aldrig i jobbiga situationer för att motorcykeln överraskat med sitt beteende.

Körställningen känns sportig och det finns möjlighet att justera höjden på styret med 10 millimeter och sitsen med 20 millimeter. Det är innovativt och helt rätt tänkt från Suzukis sida, även om det behövs verktyg för denna justering.

Mellan 8–9 000 varv per minut blir motorn livlig – toppeffekten på 86 hästkrafter levereras vid 10 500 varv. Det betyder att när arbetsdagen är slut kan du lägga en kvick repa på din favoritväg, utan att bli förnedrad av kompisarna med större hojar.

 

Bromsförmågan matchar helt klart motorn och resten av motorcykeln. De låsningsfria bromsarna är en riktigt bra säkerhetsdetalj. Den som vill ha lite väder- och vindskydd väljer med fördel den kåpklädda varianten 650 SA, mot ett pristillägg på 5 000 kronor.

Bandit 650 är en komplett och bra instegsmodell, som både nybörjare och mer erfarna kan ha mycket roligt på.

Namnet Bandit lovar lite mer än vad den lever upp till, men Suzuki har ändå fått fram en mycket trevlig motorcykel utan direkta svagheter.

 

Plus
Framlyktan har fått en välbehövlig ansiktslyftning. Motorn drar fint i det högre registret. Gedigen och lättkörd.

Minus
Originalljudämparen är gigantisk och cykeln är något opersonlig. Bakifrån ser den fortfarande ålderstigen ut.

Publicerad i Bike nummer 8 2009.
Text: Jacob Bergström
Bild: Simon Grabiec