Service: Bromsvätska och bromsbelägg

Följ vår serie med enkla mektips som du kan göra själv, varje lördag publicerar vi en ny artikel. Våga greppa verktygen!
Bromsar bäst som bromsar sist brukar det heta och det stämmer i viss mån, i alla fall på racerbanan och förutsatt att bromsarna är tipptopp. 
Med undantag för riktiga lågprishojar består en modern motorcykels bromsar av hydrauliskt aktiverade skivbromsar. Principen är enkel och baseras på utväxlingsförhållandet i diameter och slaglängd mellan bromspump och okets kolvar. Pumpen har en liten kolv men långt slag, oken har stora kolvar med kort slag. Resultatet är en mångfaldig ökning av klämkraften du som förare kan utsätta bromsskivan för med högernäve eller tåspets. Normalt systemtryck i ett bromssystem är som mest runt 30 bar. Tar vi Mean&Greens ISR-bromsar (se bilderna) som exempel, med sex stycken 30-millimeterskolvar per ok, medför det att varje ok klämmer om sin skiva med ett ansättningstryck på 650 kilo. 
 
Förutom klämkraften, och givetvis däckens fäste, är det friktionen mellan bromsskiva och bromsbelägg som avgör hur effektiva bromsarna är. Friktionskoefficienten, μ (my), anger enkelt förklarat hur mycket beläggen »suger tag« i skivan. För inte så länge sedan var μ 0,35 helt okej, idag har de allra bästa beläggen upp mot 0,70 – en fördubblad verkan för en given klämkraft således.
Men friktionen mellan belägg och skiva styrs inte enbart av beläggens beskaffenhet, även skivmaterialet påverkar och en bra skiva kan ge upp mot 20 procent högre bromsverkan. Skivans egenskaper kan dessutom förändras med tiden, speciellt när det gäller rostfria skivor som är benägna att kallhärda vilket ger en hård och glatt yta. Lösningen är att rugga ytan med en oscillerande slip och ett 80-korns slippapper.
 
Att välja rätt belägg handlar först och främst om att definiera vad du ska ha din motorcykel till. Fel belägg ger såväl dåliga bromsar som kort livslängd på både skiva och belägg. Väljer du däremot rätt från början är bromsbelägg det enskilt bästa du kan göra för din motorcykels bromsprestanda.
Friktionskoefficienten påverkas mycket av temperaturen och ett belägg avsett för racing (hög temperatur) kan ha en bråkdel av μ vid normal gattemperatur. Och omvänt kan ett enklare gatbelägg helt tappa bromsförmågan när temperaturen blir för hög.
Den vanligaste typen av belägg på mindre cyklar är organiska/keramiska. På större och snabbare hojar är olika typer av sinterbelägg vanliga och utöver dessa har vi också carbon-belägg som i princip enbart hör hemma på racerbanan eftersom de kräver en hög arbetstemperatur. 
Förutom rätt belägg måste de också köras in på rätt sätt. Följ tillverkarens instruktioner och gissa inte – felaktig inkörning kan resultera i att de förstörs vilket är onödigt och i värsta fall farligt.
Förutom eventuellt beläggbyte bör du varje år byta bromsvätskan. Den är nämligen hygroskopisk vilket innebär att den tar upp vatten vilket sänker kokpunkten rejält – hur du byter beskriver vi här ovan. Dessutom har vätskan till uppgift att smörja systemet vilket en kontaminerad vätska inte gör särskilt bra.
Att tänka på när du väljer bromsvätska är att först och främst följa handbokens rekommendationer. Vätskor finns i varierande kvalitet och pris, men att satsa på en superdyr racevätska i en ren gatcykel är onödigt. Välj vätska som passar­ de belägg du valt, alltså för det temperatur­område du tänkt ligga i.