25 april, 2024
Den 70-talsinspirerade lacken glimrar med sina två candytoner när jag går några steg runt Kawasakis första riktigt moderna retromodell. Luften är sval den här morgonen och en klarblå himmel skvallrar om att det kommer bli en minst sagt kylig dag i sadeln. Det är svårt att inte imponeras av detaljarbetet.
Jag slänger benet över den lika snygga som bekväma sadeln och greppar det nya kromade styret. Sadelhöjden är högre än på vanliga Z900 som lanserades tidigt 2017. Jag sitter lagom mjukt och blickar ut över två klassiska analoga klockor som flankerar en multifunktionsdisplay.
Ett tryck på startknappen och den ordentligt omarbetade radfyran från Z900 spinner igång. Motorljudet är ett härligt morrande som ska visa sig bli ännu mer lustfyllt vid ivrigare gasande. Tomgången är påtagligt hög när motorn är kall. Fötterna landar på fotpinnarna och upplevelsen är att körställningen kräver noll och ingen tillvänjning. Kopplingen bjuder på lagom motstånd och den sexväxlade lådan är distinkt men lättarbetad, just den här känslan har blivit något av ett signum för moderna Kawasakis. Ramen är ordentligt omknådad för att den nya snygga tanken skulle hamna rätt.
Även om den ser klassisk ut döljer den en fullt modern konstruktion där främre delen huserar det så kallade down draft-insuget till motorn. Tanken rymmer ändå helt tillräckliga 17 liter. De övre ramrören har flyttats jämfört med hos vanliga Z900 för att göra ramen smalare. När tanken väl hamnat rätt fortsatte designarbetet med att placera sadeln och den klassiska ankstjärten med stilmässig precision.
Jag trivs bra med den ökade rörligheten som det breda styret och den 40 millimeter högre sadelhöjden bidrar till. Den nya planare sadeln och bakramen som bär upp den har gett motorcykeln en mer horisontell silhuett som skapat det lyckade retrostuket och tydliga anknytningen till originalet från 1972. Både broms- och kopplingsgrepp är justerbara och längst ner på den nya fullt justerbara KYB-gaffeln sitter radialmonterade 4-kolvsok. Ett steg upp från konfigurationen på Z900. Originalinställningen är behagligt mjuk på de fina spanska asfaltsvägarna, hur den beter sig på våra svenska vägar får vi återkomma med under ett senare test. Känslan i den nya frambromsen tillsammans med den stabila gafflen ger trygga köregenskaper.
Utöver den träffsäkra retrodesignen blir jag mycket positivt överraskad av hur grundligt Kawasaki förändrat motorkaratären jämfört med hos Z900. Det är en barnlek att möta med gasen tidigt under kurvtagning. Det är först när farten skruvas upp ordentligt som dämparna upplevs lite mjuka, men här finns gott om justeringsmöjligheter som skulle kunna avhjälpa detta.
Jag jagar på genom kurvorna och njuter av att dra motorn mot rödmarkeringen, något det härliga avgasljudet ständigt uppmuntrar till. På Kawasaki-manér trivs även den här mer vridoptimerade motorn med att hetsas. Under 7 000 varv drar den starkare än Z900 tack vare bland annat nya kammar som även bidragit till en kompsänkning. Insuget samt luftburken har justerats och motorn har fått ett tyngre svänghjul. Det är lätt att hänga upp sig på att motorn tappat 14 hästkrafter på kuppen men vridet är fortfarande samma och infinner sig nu 1 200 varv tidigare i registret. Det gör faktiskt RS till en mer underhållande motorcykel i många lägen.
Det är kallt i vägen men däcken håller i bra i kurvorna, släpper gör det först bak när jag är lite väl ivrig på gasen i kylan. Kawasaki erbjuder standardmonterad traction control i två lägen till Z900RS, den kan även stängas av helt. Även om nedläggen inte är extrema skrapa stödet i vid några tillfällen men det är sannolikt inget du bekymras över under vardaglig körning.
När vägen vid ett tillfälle slår knut på sig själv i en dalgång märker jag att den plana sadeln ändå har ett förvånansvärt bra stöd för rumpan vid acceleration. Den snygga tanken är även lättgreppad med knäna och ger bra stöd vid kurvtagning. Den kan dock bli halkigare om du kör med textilbyxor och frågan är hur snygg den kommer se ut efter en säsongs skavande.
Z900RS är mer påkostad än Z900 och i min mening bättre på nästan alla punkter.Men den är noterbart dyrare vilket Kawasaki motiverar med att modellen fått finare komponenter och traction control. Det här ska vara en premiummodell och Z900 är prissatt efter huvudkonkurrenten BMW RnineT som den mycket väl har potential att utmana.
