Nya ZX-10 R vann på teknisk knockout

Minns du hur det var för cirka tio år sedan? Strax innan millennie­skiftet hade Yamaha lanserat R1 och därigenom omdefinierat begreppet sporthoj. Suzuki tog snart upp kampen i klassen och även Honda hängde på. Den fjärde stora japanen, Kawasaki, gick dock en annan väg och satsade istället på långdistansspjutet ZX-12 R samt halvgamla ZX-9 R som visserligen var en kompetent motorcykel, men ingen R1:a.
2004 kontrar dock Kawasaki och det med en käftsmäll. Fjolårsvinnaren GSX-R 1000 (K3) fick bara ett år på pallplats och vid vårt stora tusentest är ZX-10 R solklar etta före Yamaha och Honda, även de var nya för året.
Helt nya ZX-10 R är rejält snabb och runt Calafat är den två tiondelar kvickare än R1, Hondan och Suzukin rullar förbi målflaggan först ytterligare två sekunder senare. Däremot är den inte speciellt mild och kräver att föraren har både talang och vissa kroppsdelar av stål för att inte bita tillbaka ordentligt. Motorn, 184 uppgivna hästkrafter med trycksatt luftbox (luffarturbo), lyfter otvivelaktigt framhjulet mot skyn på de första tre växlarna.  I kombination med knivskarp styrning och däck – det har hänt mycket på den fronten sedan 2004 – som fullkomligt faller i bitar ­efter knappt tio varv på en snabb bana ­kommer den elakt gröna Kawasakin snabbt att få ett rykte om sig av att vara en best. Och det är inte helt oförtjänt.
Givetvis är framfarten helt analog, varken ABS eller traction control är begrepp som vid den här tiden appliceras på en renrasig sporthoj, utan förarens högerhand (och överlevnadsinstinkt) får göra jobbet. Eller för att använda ett av Peter Skölds favorit­uttryck; ”gasen går åt båda hållen”.
Att Kawasaki menade allvar med ZX-10 R syns tydligt i den tekniska specifikationen där ­receptet var hög effekt, låg vikt och ­kompakta mått. Avgassystemet är av titan, cylindrarna är gjutna i en enhet tillsammans med övre delen av vevhuset, motorkåporna är av magnesium och styret är till och med hålborrat för lägsta vikt. 
Tyvärr ställde Kawasaki inte upp i WSBK 2004, en protest mot FIM på grund av nya regler för enhetsdäck. Lite synd, vem vet hur det hade kunnat sluta? 

Annons

Annons

Senaste utgåvan

Annonser

%d bloggare gillar detta: