KTM RC125

Liksom gamla tvåtakts 125:or luktar även KTM RC 125 racing, men inte i ordens bokstavliga bemärkelse. RC 125, som följer i 125 Dukes fotspår, representerar nämligen en fräsch fläkt av Moto3 i 125-klassen. Tillverkarens syfte har varit att skapa en så spännande och sportig ­lättviktare som möjligt. 

Cykelns design är enkel och raceraktig. Tanken har varit att hålla antalet detaljer få för att i stället nå en snygg helhet, och det har man lyckats med. Ett exempel är passagerarens sadel. Den påminner väldigt mycket om en kuts och smälter fint in i det sportiga utseendet. Dock lär eventuella passagerare bli kortvariga, funktionen är även den mer sportig än komfortabel. 

En annan enkel men genomtänkt detalj är det nätta avgas­systemet där ljuddämparen smugit sig in mellan stötdämparen och motorn. Smart utnyttjande av utrymme.  

I den KTM-typiska fackverksramen av stål har man placerat motorn vi känner igen från 125 Duke. Geometrin på ramen är rejält aggressiv. Gaffelvinkeln är 1,5 grader  brantare än på Duke och försprånget nu bara 88 millimeter. Hela fronten har gjorts styvare och fjädringsvägen kortats med 25 millimeter till mer gattraditionella 125.

Däremot har framfjädringen svårt att hänga med då den snabbt bottnar under belastning. Det gör i sin tur hojen instabil under inbromsning, då den redan extrema geometrin förstärks ytterligare när gaffeln komprimeras. Enligt projektchefen hos KTM, Dominik Reitbauer, har man löst problemet genom att öka oljevolmen i gaffeln vilket ökar progressiviteten i fjädringen. 

– Problemet uppdagades strax före lanseringen och vi hade inte tid att utföra den nödvändiga ändringen på de här cyklarna, beklagar Reitbauer.

Det bör dock tilläggas att den nästan 100 kilo tunga föraren väger en smula mer än en genom­snittlig 16-åring.

Annars funkar chassit fint på det växlande underlaget. RC 125 är en mycket lyhörd cykel att köra och den ändrar riktning som om den kunde läsa mina tankar. 

RC 125 ser inte särskilt liten ut, men när man sätter sig i sadeln märks det att den är mycket kompakt. Körställningen är relativt sportig utan att vara extrem, och hojen är väldigt lätthanterlig. Trots den kompakta känslan finns det dock gott om plats att röra sig.

Motorn har en oväntat rolig karaktär. Den gillar att varvas men arbetar mjukt även vid låga varv. Trots balansaxeln framträder dock en del vibrationer då och då. Med hjälp av den aerodynamiska kåpan ger de 15 häst­krafterna fartresurser som kan stå en dyrt, även på motorvägen. Standardkåpglaset ­passar dock bättre för kortare förare.

Växellådan fungerar utan anmärkning, något vi vant oss vid hos KTM, och växlarna klickar i fint. På samma sätt är kopplingen lätt att dosera och har en fin känsla.

Instrumenteringen med färddator och shift light är informationsrik, dock kunde informationen presenteras på ett tydligare sätt.  

 Bromshandtaget kräver kraftiga nypor men bromsen är effektiv och ABS:en till­räckligt snabb – RC 125 är den enda modellen i klassen som är utrustad med ABS.     

KTM RC 125 är en mycket rolig hoj, och det inte bara i 125-klassen. Den är lätthanterlig och kul vid stadskörning, men när den körs på kurviga landvägar kan det bli de första stegen på en resa utan retur: med sin sirensång lockar RC 125 föraren att stiga in i sporthojarnas värld. 

Plus: Fin, lätt, bra körbarhet, rolig. Racemässig. 
Minus: Stabilitet vid bromsning.

Publicerad i Bike nummer 10 2014.
Text: Petri Suuronen
Foto: KTM