KTM 990 Supermoto T

Kan man med relativt små medel göra om en vass supermotard till äventyrstourer? Den frågan sysselsatte mig när jag klädde mig i gore-tex och gick ut från hotellet där KTM radat upp skälet till min fråga i långa symmetriska mästerverk. Den österrikiska motorcykeltillverkaren har sannerligen tilltro till potentialen i sitt ram- och motorkoncept som i denna nya skepnad kallas 990 Supermoto T.

KTM gör entré på en spelplan som BMW tog i besittning redan på 1980-talet och dominerar med sin R1200 GS och där de japanska tillverkarna har valt att kasta in handduken. Eller snarare, de har lämnat segmentet med svansen mellan benen.

Det är en disciplin som kräver att man är bra på mer än en sak. Och inte bara klarar dem – utan bemästrar dem! Lite av en Dr Watson, Conseil eller Passepartout som tappert står vid sin herres sida, oavsett var den äventyrslystne herren har hamnat.

Så hur gör KTM för att klara det här? Jämfört med 990 Supermoto och 990 Supermoto R kan skillnaderna uppfattas som ganska små. Större framkåpa med vindruta, framskärm från Super Duke samt pakethållare och fästen för väskor. När jag steg upp på hojen upptäckte jag att även sadeln är ny.

Resten är det välkända konceptet med samma fackverksram och vattenkylda V-twin på 999 kubik som fabrikens övriga gathojar i större format.

Min personliga uppfattning är att ursprungsmodellen av Supermoto är en ganska krävande motorcykel som inte utmärker sig genom att vara smidig och lättkörd.

Därför åkte jag iväg på testkörningen av Supermoto T med relativ skepsis och ganska små förväntningar på att KTM lycktats skapa en tourer av något som från början utvecklats för mild racing. Större ytterligheter är ju svårt att föreställa sig.


Sadeln är dock riktigt bekväm och tvåsitsig. Där fick en av mina förutfattade meningar stryka på foten. Många KTM-modeller är ganska stora och jag undrade hur jag med mina 170 centimeter skulle nå ner till marken. Inga problem visade det sig. Supermoto T är något sänkt och körställningen i den mjuka sadeln (en ännu mer bekväm med gel finns i tillbehörslistan) är riktigt bra. Att manövrera på och ut från parkeringsplatsen var lätt som en plätt.

Kanske har jag med åldern börjat favorisera mjuka egenskaper, för fjädringen har en riktigt angenäm standardinställning som är stabil, mjuk och känslig och passar utmärkt för touring. Både gaffeln och bakstötdämparen har samma justeringsmöjligheter som syskonmodellerna.

Med finslipning av motorstyrsystemet har KTM lyckats eliminera den typiska tvärheten i 990-motorns gång. Kvar är en mjuk men kraftull känsla.

Förmiddagens långa testrunda skulle bekräfta mina aningar. Den avslappnade körställningen och hojens neutrala körbarhet rätade successivt ut mina frågetecken till stora utropstecken och jag kunde hänge mig åt att njuta av körningen.

Efter några timmars körning slog det mig varför det är så bra att kombinera något som snuddar vid supermotard med touring. När man lyckas med kombinationen framträder båda stilarnas allra bästa sidor. KTM 990 Supermoto T är mycket bekväm precis som en touringhoj ska vara. Den går stabilt, fjädringen tar närmast obemärkt hand om mindre vägbulor. Växla behövs knappast om man inte känner för det, man kan lätt köra längre sträckor på en och samma växel.

På krokiga landsvägar kommer supermotardens egenskaper fram. I kurvor och vid inbromsningar fungerar den som en sporthoj. Den är lättsvängd och har mycket bra kurvegenskaper. Jag kan köra ut ur kurvorna relativt snabbt, motorn ger exakt gassvar och ett bra vrid. Touringmjukheten stör bara om man kör genom kurvorna och inbromsningarna riktigt hårt. Då gungar den till lite oroligt, vilket torde bero på den långa fjädringsvägen och snabba dämpningen.

På den andra körrundan testade jag att justera fjädringen något. Det fick hojen att visa en annan sida, den förvandlades från touringhoj till sporthoj. En mycket liten förändring gjorde stor skillnad och fick Supermoto t att kännas som att den hör hemma på slingriga och kurviga vägar, men utan att upphöra att vara en tourer.

På motorvägen når Supermoto T lätt omkring 200 kilometer i timmen och har en toppfart någonstans runt 220. Det relativt lilla vindskyddet fungerar överraskande bra, endast i lite över 100 km/t störde vinddraget kring hjälmen.

Baserat på testkörningen känns det som att Supermoto T uppfyller sitt syfte mer än väl, det här är en kryddig utmanare till både BMW R 1200 GS och Triumph Tiger. Egenkaperna för sport och touring är välbalanserade och med små, enkla justeringar kan man betona dem mer eller mindre. Den avslappnade körställningen och smidiga hanterbarheten ger mersmak.

990 Supermoto T är en mycket mångsidig motorcykel som tack vare de enkla snabbfästena för väskor, lika enkelt kan användas för touring som för banåkning. Du kan välja efter eget tycke. Egenskaperna finns där, färdigpackade och klara.

 

Plus
Mångsidigheten. Behaglig motor. Neutral, lugn körbarhet i landsvägshastigheter.

Minus
Fjädringens standardinställning känns för mjuk för sportig användning.

Publicerad i nummer 4 2009.
Text: Sami Salonen
Bild: KTM