19 april, 2024
Vad är det som gör att en hoj förtjänar att kallas för en ikon? Vad som ”räknas” varierar naturligtvis från knutte till knutte men långt modelliv, populäritet, bra byggbas och inte minst att stå som arketyp för en hel genre torde vara bland de vanligare attributen som nog de flesta kan skriva under på.
Honda XR600 R är tveklöst en hoj som gör anspråk på ovanstående. Den tillverkades mellan 1985 och 2000 och genomgick under åren egentligen bara en enda större revision och det var till -88 när den bantades med drygt 10 kilo och fick en fartigare chassigeometri än de tidigare årsmodellerna (just 88:an anses bland fnsmakarna vara den ulitmata XR:en).
XR600 är också en hoj som ägts av många, det finns väl knappt en grusbusare med silver i skägget som inte ägt en XR, eller? Mången XR har också byggts om, ibland till motard och ibland till något ännu grusigare – kanske inspirerat av Honda XR550 som vann Paris-Dakar 1982?
Det är dock framför allt som poster boy åt hela konceptet med stor encylindrig grusfräsare som vi allra bäst minns XR. Andra må aspirera på titeln, inte minst Yamaha XT och TT, men inte ens Honda själva med efterföljaren XR650 lyckades peta XR600 från tronen innan Yamaha WR400 äntrade scenen och i ett slag gjorde de tunga storstånkorna hopplöst omoderna.
Namnet XR använde Honda redan 1979 och då på de nya och fräsiga alternativen till de mer gatbetonade XL. 1981 fick XR500 ett till R – XR500 R – i kombination med enkelstötdämpare bak vilket trots en både hög vikt och moderata chassimått får anses vara Hondas första seriösa försök att bygga en riktig tävlingsmaskin. Eller åtminstone ett grundämne till en sådan.
Till 1983 fick XR500 de dubbla förgasare som sedan följde med till XR600, något som däremot inte gick i arv var motorn från XL600 från 1984 då XR600 fick annorlunda borr och slag (97 x 80 milimeter mot 100 x 75).
Idag får man betala från 10 000 för en XR600 R i körbart skick till minst det tredubbla för en fin. Välj rätt och du har lättskruvad och trofast vän för livet.
