Honda VFR1200XD

Honda Crosstourer som även går under benämningen VFR 1200 X ­lanserades föregående år efter att först ha visats upp på motorcykelmässan EICMA 2010. 2013 års modell är tekniskt oförändrad men säljs som ”Special Edition” vilket i klartext innebär ny grafik, svart lackering och fler mattsvarta detaljer. Vi  testkörde standardversionen av ­Cross­tourer redan förra året och i denna provkörning fokuserar vi därför särskilt på varianten med tillverkarens DCT-växellåda och dess ­funktion.
DCT står för ”dual clutch transmission” på engelska vilket innebär att växellådan är utrustad med dubbla kopplingar likt på många moderna bilar. Den första kopplingen har hand om växel 1, 3 och 5 medan den ­andra sköter växel 2, 4 och 6. Det snillrika med detta system är att nästa växel alltid finns redo och övergången mellan de två kopplingarna sköts helt elektroniskt. Fördelen blir att växlingarna sker betydligt snabbare än med en konventionell automatlåda och att bränsleförbrukningen i de flesta fall blir lägre jämfört med manuellt växlade lådor.
 
Honda VFR 1200 XD saknar med andra ord både kopplingshandtag och växelväljare nere vid vänster fotpinne. Istället finns det två körlägen att välja på; D eller S – samt möjligheten att lägga i neutralen. I tillägg till detta finns två knappar på vänster styrhalva som låter dig växla ”manuellt” i de två körlägena. ­D-läget är att betrakta som ett standardläge med fokus på bränsleekonomi. Här växlar DCT-lådan upp tidigare och håller nere varvtalet. Växlar du ner manuellt, exempelvis för en omkörning, (eller bara vrider om fullt och den växlar ner åt dig), växlar den tillbaka till en högre växel tidigare än i S-läget. Det senare läget är med andra ord ett ”sportläge” där växellådan ­tillåter ­högre varvtal innan uppväxling. 
Hur är då DCT-lådan att använda i praktiken? Börjar vi med det mest väsentliga som dragläget är det lätt att starta utan ryck och det fungerar även bra vid krypkörning. Det enda som var svårt att vänja sig vid var avsaknaden av koppling vid garagevändningar. 
Upp- och nerväxlingar sker blixtsnabbt och framför allt ryckfritt. D-läget fungerar bra vid lugnare körning på landsväg, men i stadstrafik föredrar jag faktiskt ”S” som inte växlar upp lika frenetiskt mellan rödljusen. Det gör också att V4:an inte behöver segdra lika mycket vilket också ger mindre vibrationer. För den som önskar går det också att välja ett helmanuellt MT-läge.
Tekniskt fungerar Hondas DCT-låda mycket bra. Det som drar ner betyget något är störande transmissionsljud både från växellåda och kardan. Sedan kan mjukvaran som styr växellådan finslipas ytterligare, ­exempelvis skulle ytterligare ett körläge ­mellan D och S inte skada. 
Summerat är ändå växellådan i sin nuvarande konfiguration en bra kombination ihop med den typ av mångsidiga touringhoj som Crosstourer är. Testa själv och jag lovar att du kommer att bli positivt överraskad! 
Plus: Blixtsnabba upp- och nerväxlingar. Lätt att hitta dragläget. I det ­närmaste ryckfritt. Passar hojtypen. 
Minus: Transmissionsljud från växellåda och kardan. Svårare att göra ­garagevändningar. 
Publicerad i Bike nummer 9 2013
Text: Oscar Algott
Foto: Niklas Carle 

Annons

Annons