Honda CBF1000 2006-

Trots att pressen i vissa fall mottog CBF1000 som en häpnadsväckande tråkig maskin är den inte det. Absolut inte. Hondan måste ha kommit i en period där brittiska tidningar och webbredaktioner slogs om läsarna genom att ge syrligaste kommentarer, för den fick understundom omdömen den inte alls förtjänade.
Att den skulle vara intressant som en Rick Astley-video och ha utstrålning som en kyl utan frysfack är snarare prov på humor i text än verklighetsnära omdömen för en motorcykel med motor från Honda CBR1000RR Fireblade.
Honda CBF1000 är likt sitt mindre syskon CBF600 och andra hojar, som till exempel Yamaha FZ-1 och Kawasaki Z1000 för att nämna några, praktiska och sportiga motorcyklar.
I sällskap med dessa är kanske Honda CBF1000 till det yttre lite av en nykammad prästson, åtminstone i formspråket där den kanske inte är den allra mest upphetsande, men frågan är vad slutkunden vill ha och värderar.

Först ut var Hondas CBF500 som skulle vara en modernare budgetvariant av deras storsäljande CB500. Den ökade slagvolymen på denna femhundra och presterade en 600-kubikare på samma recept och den modellen tog sig till en sjätteplats i toppförsäljningslistorna.
Att motorcyklister trots viss budgetansträngning ändå vill ha större motorcyklar är inte okänt och Honda drog ihop en potent motorcykel för dem som tycker att en 600 är för liten men ändå vill vända på slantarna.
När Honda lanserade CBF1000 var det uttalat att det skulle vara en motorcykel lämpad för såväl de med nytaget körkort som för dem som redan körde ekonomisk nakenhoj men ville ha lite mer.
Det rimliga inköpspriset och de låga driftkostnaderna skulle vara de argument som köparna skulle hugga på. Det och att den bjöd på mycket körglädje per krona. Trots svångremmen så är CBF1000 inte att klassa som en budgethoj när vi väl sätter oss på den. Den utstrålar inte lyx, men detaljer som justerbar sadelhöjd och att kåpglaset går att montera i två olika höjder känns lika välkommet som generöst.
Bromsutrustningen toppas av ABS och kombinerade bromssystem. Bromsar du med ett hjul så har du ändå bromsverkan på båda hjulen. Detta gör att du måste använda Honda original bromsbelägg då detta system bygger på att bromsklotsarnas friktionstal är givna.

Ägarna är eniga i åsikterna. De är alla mycket nöjda med hur motorcykeln uppför sig och vad den ger i körglädje. Visst finns det de i ägarskaran som anser att den är en klen profil utseendemässigt, men detta kompenseras mer än väl av bruksvärdet och körnöje per krona.
Att motorn kommer ifrån en av världens mest kraftfulla supersportmotorcyklar borgar för tillförlitlighet. Det som håller för det totala effektuttaget gör sig oerhört tåligt under reducerad effekt. Därtill körs inte CBF1000 tillnärmelsevis lika hårt som en CBR1000RR. Motorns register är fint, men kan kanske sakna karaktär. CBF1000 upplevs lite väl civil för den som vill köra busigare men det är inte heller vad den var tänkt till även om körglädjen är god. Bottendraget rapporteras av de flesta som dugligt till riktigt bra.
De som tourar flitigt menar att 19-literstanken inte riktigt gör den optimal för långfärder då det blir tankstopp var trettionde mil. Däremot bjuds föraren på tillräcklig komfort för långfärder medan passageraren kan tycka att stoppningen är väl tunn.
Du som nu sitter och läser och känner att du kanske skulle kolla av Blocket eller din lokala handlare efter en CBF1000 har mycket roligt och spännande framför dig.
Som du läst så duger CBF1000 till mycket. Du kan ta den till och från jobbet, ut på långresa och du ska veta att CBF1000 inte gör bort sig ens på bankörningsdagar. Det blir en vän att älska och vårda. Den kommer att ge dig mycket nöje och många trevliga turer och detta utan att du får svindel när du tittar i plånboken. Kort sagt: Honda träffade mitt i prick i målet med CBF1000.
Lyckliga köpare…

 

Publicerat i MC-Nytt nummer 5 2012