Hojar jag vill ha. Del tre.

Det är inte alltför många av oss som fått äran att köra en Suzuki RG500 Gamma. De var inte helt vanliga ens när de var nyaktuella.

Att idag hitta en orörd, fin orginalare som är till salu måste i Sverige vara belagt med samma komplexitet som det tycks vara att få fast en statsministermördare.

 

Suzuki RG500 Gamma levde under samma epok som Yamaha RD500, Honda NS400R och Kawasaki KR1S för att nämna några andra balla tvåtaktare. Ett tag var jag faktiskt ute efter att köpa en men det blev av ekonomiska skäl en Honda NS400R som inköptes. Det är inget jag ångrar men en Suzuki RG500 smäller ändå högre. Men, jag skulle må riktigt dåligt om jag som yngling ha ägt en RG500 och kanske kraschat ihjäl den eller sålt den för att köpa något annat. Det är kanske lika bra att jag aldrig har haft någon, men om jag idag skulle få fatt i en fin originalare skulle den få bli en vardagsrumsprydnad, hamna på podie i sovrummet eller kanske stå belyst i hallen hemma för att visa att gästen har kommit till en motorcyklist som vet var hans hjärta sitter.

Nu och då skulle den startats, varmköras under högtidliga former och sedan skulle det gasas för allt vad de gamla torra däcken höll.

 

Ta en titt på bilden och kolla in de korta burkarna till ljuddämpare, tankluftningen, de antagligen undemåliga frambromsarna,den snygga ventilationen till de övre rören och den så snygga lacken. Jag blir alldelse hänförd av Gamman.

 

Jag riktigt kan höra hur RG:n väser, surrar och hysteriskt når toppen av effektregistret när jag i fantasin drar iväg på min Suzuki RG500 Gamma.

Skulle jag vurpa den skulle jag aldrig förlåta mig själv. Det är nackdelen med att ha en unikumnära drömhoj. Men, så skönt för mig… Jag har ju ingen RG500.

 

Vilken 80-talshoj är din absoluta favorit?