Harley-Davidson Dyna Wide Glide

Originalet FXWG Wide Glide debuterade 1980 som den första chopper du kunde köpa med någon sorts tillförlitlighet. Ihopmonterad på ett löpande band, istället för något ihopslängt showbygge.

Modellen försvann från programmet för två år sedan. Harley erkänner misstaget och kompenserar med en ny version, utrustad med den mest vridstarka Twin Cam 96 motorn på 1584 kubik.

Stylingen är »oldschool«-chopper, med dragbike-styre, framflyttade fotpinnar och en styrvinkel på 36º. Sadelhöjden är låga 680 millimeter men fortfarande komfortabel.

 

Motorn, som sitter monterad i gummiupphängningar i ramen är pulverlackerad i svart, med polerad kylflänskant. Avgassystemet är ett »Tommy Gun«, namngett efter sina yttre likheter med ett handeldvapen från andra världskriget. Tanken har höjts 19 millimeter i framkant för att ytterligare spä på chopperstuket, tillsammans med det 21 tum stora framhjulet. Det ser väldigt retro ut, samtidigt väldigt rätt.

Den nya motorn ger rätt sorts vibrationer i lagom mängd och fungerar bra ihop med den nya sexväxlade lådan. Även när jag kör tuffare uppför behöver jag inte växla ner och insprutningen är jämn. Toleranserna i den nya maskinen är mindre och likaså det mekaniska slamret i jämförelse med den gamla motorn. Sämre är den ensamma bromsskivan fram om 300 millimeter som är medioker när det kommer till uppgiften att hejda över 300 kilo motorcykel. Harley skulle verkligen ha behövt montera dubbelt upp framtill. Till råga på allt saknar bromshandtaget helt justeringsmöjligheter.

 

Körkvaliteten är bra med tanke på den korta fjädringsvägen både fram och bak. Antagligen till viss del tack vare den höga profilen på bakdäcket.

Wide Glide inger ett förtroendeingivande flyt när du byter riktning i kurviga vägpartier och köregenskaperna är godkända med klassmått mätt.

Slutsummeringen är att Wide Glide är en »choppad« motorcykel som levererar – den ser fantastisk ut och är trevlig att köra.

 

Plus
Bekväm trots utdragna och kortade mått. Bra vridmoment.

Minus
Frambromsen är alldeles för svag och handtaget saknar helt justeringsmöjligheter.

Publicerad i Bike nummer 10 2009.
Text: Alan Cathcart
Bild: James Wright/Double Red