Bild
Nästa artikel
Isle of Man-vinnande S1000RR som normalt körs av Ian Hutchinson.

Provkörning: Fem Superbikes från BMW Motorsport

Provkörning

Efter att vi hetsat 2017 års S 1000 RR för gata samt fem racehojar i världsklass runt Jerez Autodromo lämnas vi med både adrenalin­påslag och frågetecken.


 

Det är något som inte stämmer, tänker jag när jag gör exakt som VM-föraren Jordi Torres bett mig göra på hans Worldsuperbike-motorcykel.  
– Det är bara att öppna fullt på gasen och låta elektroniken ta hand om allt, sa han innan jag drog iväg ut på banan. Naturligtvis gör jag som jag blir tillsagd men förundras över avsaknaden av effekt som vill kasta mig ur sadeln varje gång jag vrider rullen mot stoppet. Det är något som inte stämmer.Men det börjar långt innan denna avsaknad av haksläpps-upplevelse. Tidigare under dagen har jag redan hunnit köra hela BMW:s övriga sortiment av modellen S 1000 RR i olika tävlingsutföranden – till min stora glädje.
 
Eventet börjar med en teoretisk genomgång av BMW Motorrads tävlingsverksamhet i världen. Vi särskilt inbjudna journalister får veta vilken enorm satsning företaget gör inom motorsporten och framför allt vilken support de kan erbjuda alla förare. Oavsett tävlingsnivå och ambitioner. Experthjälp finns att få för alla, dem som tävlar på högsta VM-nivå som Jordi Torres och Marcus Reiterberger eller om du bara är en glad amatör som kör ”Racing For Fun”. Graden av experthjälp som erbjuds för dig och din BMW S 1000 RR styrs bara av mängden pengar du är villig att betala för tjänsten. Det mest intressanta är att BMW själva inte har ett fabriksteam i VM-cirkusen, utan de väljer att ge alla samma möjligheter.
I sortimentet av delar som erbjuds från fabriken i Berlin kan vi exempelvis nämna motorer i olika trimningsgrad.
 
Den enklaste varianten är en injusterad och optimerad motor ihopsatt av delar med bästa toleranserna. Den riktar sig till tävlande i serier där Superstock-reglemente gäller. Priset för en sådan motor börjar från 10 000 euro. En fullt utrustad Worldsuperbike-motor börjar från 23 000 euro. Det är inte fruktansvärt blodigt dyrt om du tänker på att en sådan motor har ett serviceintervall på 2 500 kilometer. Efter den timmeslånga genomgången är det dags för dagens höjdpunkt. Provkörning av inte mindre än 6 olika utföranden av BMW:s S 1000 RR där fem är regelrätta racehojar.
 
Först ut på banan är 2017 års modell av gatcykeln med lysen och backspeglar. Den är uppdaterad med ABS-pro som standard och klarar Euro 4-kraven utan att göra avkall på effekten. I övrigt känns motorcykeln neutral och mycket lättkörd, precis som tidigare.
Direkt efter gatcykeln står övriga hojar uppradade för att bekänna färg runt banan.
 
Först ut är Maximilian Scheibs vinnande S 1000 RR i CEV-utförande, motsvarande Superstock-reglemente. Alltså där bara smärre modifieringar är tillåtna. Jag reagerar direkt över skillnaden i personliga inställningar mot standardhojen. Här sitter jag högt på cykel med mycket vikt på armarna, samtidigt som benvinkeln är extrem i och med placeringen av fotpinnarna. Han trivs bäst så - vilket inte alls passar min stil. Förutom detta noterar jag att fjädringen är väldigt hårt satt. Varenda skarv fortplantas till mig som chaffis.
 
 

Öhlinsgaffel och Brembos bromsutrustning borgar för prestandan under 24 timmars konstant tävlande.
Originalknappsaten är borta. Knappar och brytare för lyse och motormappningar ersätter.
Endurancehojen är bekvämast och rysligt snabb.
Testchefen lyssnar till råd från mekaniker och VM-föraren Jordi Torres när dennes hoj lånas ut.
Lättad cockpit på WSBK-hojen
Att hoppa direkt mellan de olika hojarna visade tydligt förarnas olika inställningar.
Hängslen och livrem när WSBK-hojen släpptes ut på banan.
2017 års S1000RR är uppdaterad med ABS-pro som standard och klarar Euro 4-kraven utan att göra avkall på effekten.

Nästa hoj på agendan är Ian Hutchinsons Isle of Man-preppade racer. Den är betydligt mer i min stil. Jag sitter mer normalt och med mer vilsam benvinkel. Draget är rejält och här snackar vi om en trimmad superbike-motor. Den är fortfarande lättanvänd men med ett starkare mellanregister och inte minst högre toppeffekt. Framhjulet känns lätt oavsett växlar. Jag drömmer mig bort till slutet av bergsetappen på Mountain course som leder ned mot byn igen.
Därefter står Penz13-teamets World Endurancehoj till mitt förfogande och efter ett varv är jag kär. En lika vass motor som Hutchinsons och ett chassi som är snällt och förlåtande med alla fina Öhlins-komponenter som hojen utrustats med. Körställningen är nästan som originalets – vilsamt – vilket krävs när du ska köra 24 timmar i sträck. Reglagen är lättarbetade och den 24 liter stora tanken ger ett bra stöd mot benen, utan att göra hojen otymplig. Jag har svårt att lämna ifrån mig motorcykeln och frågar snällt teamchefen Rico Penzkofer om fler varv men det går inte. Istället hamnar jag åter på en Superstockmotorcykel, denna gång FIM-mästaren Raffaele De Rosas. Liksom på Scheibs hoj sitter jag högt men skillnaden är att De Rosas fjädrings-setup är mjukare.
 
Det som ska bli ”Grand Finale” blir ett riktigt antiklimax. Den riktiga Worldsuperbike-racern som jag längtat efter att prova ger mig inte alls det jag förväntat mig. Trots att jag kämpar med att provocera hojen till att leverera känns den slö ut på rakorna – inte alls som Penz13-hojen. Eller som jag minns Marco Melandris BMW från 2012. Motorn går orent i mellanregistret och vill inte riktigt skjuta iväg hojen. Traction control griper in omedelbart vid påslag vilket också hämmar upplevelsen. Chassit är dock fantastiskt välbalanserat och Torres inställningar är mer åt det mjuka hållet, vilket faller mig i smaken. Bromsarna håller hög klass och är lättdoserade och tumbromsen för bakhjulet provar jag förstås också. 
Jag pratar länge med Reiterberger efteråt och han blir först förvånad över min besvikelse. När han hör min förklaring ler han lite.
– Kanske skruvade teamet ner effekten lite för mycket för er journalister, säger han.
Så är det nog och det kan jag förstå. Teamet vill inte riskera att någon skrotar Torres hoj innan VM är över.   

BMW S 1000 RR 2017

Pris 180 500 kronor
Serviceintervall 1000 mil
Färgalternativ Rödvit, blåvit, gråsvart
Motortyp R4, 4-takt, vätskekyld
Ventilmek 4 vent/cyl, DOHC
Slagvolym 999 cm3
Borrning/slag 80/49,7 mm
Kompression 13,0:1
Max effekt 199 hk/12 500 rpm
Max vrid 113 Nm/10 500 rpm
Bränslesystem Insprutning 48 mm, Ride by wire
Koppling Flerskivig våt, slir
Antal växlar 6
Drivning Kedja
Konstruktion Boxram aluminium
Hjulbas 1 438 mm
Styrvinkel 23,5 grader
Försprång 96,5 mm
Fjädring fram Sachs, Fullt justerbar semiaktiv
Fjädring bak Sachs enkeldämpare, Fullt just
Sadelhöjd 815 mm
Broms fram Två 320 mm, 4-kolvsok
 

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.