KTM 1190 Adventure

Sällan har en motorcykellansering föregåtts av så mycket nyfikenhet som KTM 1190 Adventure. Projektet är det mest komplexa utvecklingsarbete för tvåhjulingar som det österrikiska företaget någonsin tagit sig för och syftar till att lyfta KTM:s försäljning till en ny, betydligt högre nivå. Storsatsningen beror på att segmentet för äventyrsmaskiner är ett av de få där försäljningen fortfarande ökar.  Problemet med KTM:s tidigare modell­er har varit att de varit väl råa och grus­fokuserade. Likt många andra tillverkare av sportiga fordon har bolaget nu upptäckt att produkter som är mer användarvänliga och mjukare i sin framtoning säljer bättre. Kund­undersökningar har klargjort att det bara är ett fåtal som regelbundet kör sina äventyrsmaskiner på grus. Därför har målet varit att göra en modell som ska vara bekväm och lätt att leva med men som samtidigt skulle slå BMW R 1200 GS på fingrarna vad gäller prestanda och offroadegenskaper. Redan när jag rullar ut från parkeringen märks det att den hårda känslan från 990 Adventure är borta. På låg gas mumlar ­V-twinnen lugnt och vibrationsfritt. Motorn är i grunden samma enhet som i RC8R men i kraftigt modifierad form med annan mappning, kammar och insug för att prioritera lugn gång och bottenvrid snarare än toppeffekt. Vridet på låg- och mellanvarv är fylligt, KTM har fått elektroniken att hantera gasrespons och doserbarhet perfekt.   Kopplingen har en slirfunktion som minsk­ar risken för sladd till följd av alltför kraftig motorbroms. Dessutom är den fjäder­lätt att kontrollera eftersom den har ett mekaniskt servo, där kopplingsplattorna dras samman av motorns eget vridmoment.  Även växellådan är en dröm att använda med lätta, distinkta lägen.  Efter att ha puttrat runt på småvägar ett tag ger jag fullt ut på en motorvägspåfart. När den på lägre varv civiliserade motorn pass­erar 6000 varv tycks den bli fullkomligt galen, draget är ursinnigt ända upp och förbi den angivna toppeffekten vid 9500 varv. Med målen för användarvänlighet i åtanke har dock 1190 utrustats med en mängd olika hjälpmedel. Hjärtat i systemet är Bosch senaste ABS/traction control-enhet, som via en stor display bredvid varvräknaren är ställbar i ett flertal lägen. Sport är optimerat för snabbast möjliga acceleration och tillåter små wheelies, medan det lugnare Street inte tillåter framhjulslyft alls. Ytterligare lugnare är Rain där effekten är begränsad till 100 hästkrafter. Offroad har samma effektgräns, samtidigt som mer hjulspinn tillåts. I ABS-systemets offroadfunktion tillåts dessutom bakhjulet att låsa helt. Självklart finns även möjlighet att koppla ur alla system och då blir ­karaktären ganska vild – precis så som hardcore­fansen förväntar sig en KTM.    Som extrautrustning finns elektroniskt ställbar fjädring och dämpning som kan ställas efter last och körsätt. Men inte ens i det hårdaste sportläget blir 1190 obekväm, tvärtom upplevs detta läge som en perfekt kompromiss mellan fasthet och fjädringskomfort. Gupp och beläggningskanter jämnas ut samtidigt som man aldrig upplever någon störande nigning ens vid maximal inbromsning.  Rutten leder in på smala, slingriga bergs­vägar med perfekt asfalt. Tempot ökar ytterligare och snart är det bra nära full makaron som gäller. Bromsarna biter fint, även om jag kunde notera att bromshantaget mjuknade lite när det gick riktigt snabbt nerför de branta vägarna . Chassit är en dröm att hantera och låter sig lätt lotsas genom serpentinerna, en normalförare kan knappast hitta någon typ av motorcykel som är enklare att köra riktigt fort med. Körningen sker uteslutande på asfalt, ­vilket kanske känns udda givet att de tid­igare Adventuremaskinerna från KTM alltid har glänst på grus. Anledningen är att de original­monterade Conti Trail Attack-däcken är rena gatdäck, ett måste eftersom den EU-­homologerade toppfarten ligger över 250 km/h.  Farten sjunker när vi åter närmar oss bebyggelsen, vilket också ger tid att ­reflektera över vilket kvalitetsmässigt lyft 1190 ­Adventure innebär. Känslan i knappar, reglage, ­bagagefästen med mera har lyfts flera steg, det märks att prioriteringarna inte enbart legat på körupplevelsen. Slutsatsen måste bli att detta bör vara en närapå ideal maskin för den som vill åka långt, bekvämt och snabbt på alla underlag, men också vill ha lite attityd, ljud och personlighet. Redan i grundutförande är den välutrustad med ABS, traction control, bagagefästen, LED-ljus, variabel sitthöjd, ställbart styre, med mera. Huvud­konkurrenterna, bland annat BMW R 1200 GS och ­Ducati Multistrada kommer att få händerna fulla.  Plus: Motor, chassi, bromsar, komfort, hanterbarhet, kvalitetsintryck, ­körglädje!
Minus: Vindbuller, kan inte levereras från fabrik med offroaddäck. Publicerad i Bike nummer 4 2013
Text: Anders Adolfsson 
Foto: KTM 

Annons

Annons

Senaste utgåvan

Annonser

%d bloggare gillar detta: