Bild
Nästa artikel
Trådekrade fälgar på 17 tum, dock är de inte slanglösa.

BMW R nineT

Provkörning

Återvinning och fria tyglar gör R nineT banbrytande och befriande. Den gamla olje/luftkylda boxern har hittat hem.

För en nittoåring är R nineT både­ nydanande och banbrytande. Bayerische Motoren Werke AG har aldrig gjort sig kända som motorcykel­världens svar på klassens coola kille, men likt en nykysst groda står den där. En nonsensfri retrohoj där form för ovanlighetens skull, åtminstone i BMW:s fall, gått före funktion. 

– Den är byggd för att vara snygg, inte i första hand för att vara praktisk eller komfortabel, säger svenska Ola Stenegärd, ansvarig för BMW:s designteam.

Exempelvis har BMW anpassat CAN-bus-systemet för att ägaren ska kunna byta ut lykta, bakljus, instrumentering och blinkers utan att tända en julgran med varningslampor och få en hoj som inte vill starta.

Även om R nineT särskiljer sig med ytterst välavvägda penndrag redan från fabrik har de banat väg för att andra än professionella hojbyggare ska kunna sätta sin prägel på modellen. Fler finesser som kan härledas till detta är bakramen till passagerarplatsen och fotpinnarna som relativt enkelt kan skruvas bort för att exempelvis ge plats åt en retroinspirerad racecuts (finns som originaltillbehör). 

 

På klassiskt BMW-manér har R nineT fackverksram med stålrör och baktill finner vi tillverkarens enkelsving med kardan (Paralever). Den typiska Telelever-upphängningen fram valdes enligt Ola Stenegärd bort då styrhuvudet hade hamnat för högt upp, men vi törs inflika att det säkerligen fanns fler estestiska invändningar. BMW själva påstår att den inverterade gaffeln som ersatt är lånad från S 1000 RR, men det är en sanning med modifikation. Främst saknar den helt justeringsmöjligheter och även om den ser ut som ”the real deal” är innanmätet enligt initierade källor inte alls detsamma som på superbiken.Alla farhågor om att R nineT skulle vara en av många retrohojar där köregenskaperna kommit i andra eller tredjehand är dock obefogade. 


 

Den klassiska boxern, förra generationens med luft/oljekylning, startar med ett välbekant ljud och doften från den enskiviga torrkopplingen får näshåren att trivas. Gången är inte lika raffinerad som hos ersättaren men känslan desto bättre. Den vibrerar mer, har ett elakare avgasljud och känns råare på ett bra sätt. Med 110 hästkrafter och ett mastodontvrid från låga varv blir också accelerationen av det beroendeframkallande slaget. Den hydrauliskt manövrerade kopplingen är lättarbetad och den sexväxlade lådan gör jobbet med kommunikativa klonkanden. Utväxlingen är optimerad för bra drag från rödljusen men varvtalet är ändå inte störande högt vid motorvägskörning och öppnar för ett bredare användningsområde än vad modellen kan ge sken utav. 

Körställningen är upprätt med fotpinnarna i en någorlunda sportig position, bakåt och uppåt. Fjädringen är mjuk men chassit välbalanserat och efter att ha justerat förspänningen och returdämpningen bak kommer cykeln till sin rätta. Markfrigången är klart godkänd och känslan som framgaffeln ger i jämförelse med närbesläktade modellen R 1200 R med Telelever är befriande. Kommunikationen är tydligare och som förare får du uppleva att cykeln niger, lever om (styrdämpare sitter på original) och i mitt tycke är det balsam för själen att få köra en hoj som beter sig på detta vis. Om köregenskaperna är bättre törs jag inte skriva under på, men roligare, definitivt! 

 

R nine T är en av få BMW-modeller utan traction control och precis som i fallet om framgaffeln är det något positivt. Vill du dra loss bakdäcket är det upp till dig, där och då. Klokt nog är däremot ABS standard och fram sitter dubbla radiellt monterade ok från Brembo. Bromskänslan och kraften är bra men ABS-systemet jobbar med tydliga pulser och känns inte riktigt lika effektivt som man är van vid på BMW. 

Komforten summeras bäst som tillräcklig för längre pass än du tror, även om den relativt lilla sadeln gör sig påmind efter ett tiotal mil. Passagerarplatsen beskrivs däremot bäst som en avfyrningsramp och passar dem med nätt bakdel och starka armar. Här begränsar också den mjuka dämpningen och R nineT är helt klart en cykel utvecklad utan passagerare i åtanke. 

 

Den medvetna bristen på sådant vi vant oss vid att förknippa med BMW är också vad som gör R nineT till den mest spännande och befriande modell jag har kört från tillverkaren. Präktigheten och tekniska lösningar som filterar körkänslan har effektivt vaskats bort. Kvar finns karaktären från den gamla boxern, nydanande retrodesign och inte minst det där svårdefinierbara kallat känsla. Det är en ytterst uttänkt sådan, men den bästa från BMW på länge!  


Plus: Körglad och kommunikativ. Den gamla boxern ger gott om kraft och sköna retrovibbar. Lätt att modifiera.
Minus: Framgaffeln saknar justeringsmöjligheter. Bristfällig passagerarplats.

Publicerad i Bike nummer 8 2014.

Text: Oscar Algott
Foto: Jonathan Balsvik/BMW 

Tekniska data

Pris    139 900 kronor
Importör    BMW Sverige AB
Tel: 08-470 60 00
www.bmw-motorrad.se
Garanti    2 års garanti
Serviceintervall    1 000 mil
Färgalternativ    Svart
Motortyp    B2, 4-takt, luft/oljekyld
Ventilmek    4 vent/cyl, DOHC
Slagvolym    1 170 cm3
Borrning/slag    101/73 mm
Kompression    12,0:1
Max effekt    110 hk/7 500 rpm
Max vrid    119 Nm/6 000 rpm
Insprutning    50 mm spjällhus
Koppling    Enskivig torrkoppling
Antal växlar    6
Drivning    Kardan
Konstruktion    Fackverksram av stål
Hjulbas    1 476 mm
Styrvinkel    25,5 grader
Försprång    102,5 mm
Fjädring fram    USD 46 mm
Fjädring bak    Enkeldämpare försp., returdämp.
Sadelhöjd    785 mm
Broms fram    Två 320 mm, 4-kolvsok
Broms bak    265 mm, 2-kolvsok
Hjul fram    120/70 – 17, 3,5 tum
Hjul bak    180/55 – 17, 5,5 tum
Vikt    222 kg
Bensintank    18 liter

Ola Stenegärd om R nineT

– R nineT är faktiskt den första modellen från BMW där vi har tittat i backspegeln. Ser man till vår historia har vi alltid haft blicken framåt, på utveckling och teknik, men här är det tvärtom. Det är därför vi har använt den gamla boxermotorn även fast teknikerna ville att vi skulle ha den nya med vätskekylda toppar, säger Ola Stenegärd vars officiella titel är ”Head of vehicle design” på BMW Motorrad. 

Kommentarer

#1
2014-08-06 17:40

Tänk att man kan få habegär på en BMW med två hjul!

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.