Bild
Nästa artikel
Asflatsfokus.

Duell: Honda Crossrunner Yamaha Tracer

Duell

Sportadventure, ett intressant alternativ för dig som vill ha en bekväm landsvägssmiskare. Vi har ställt två av budgetalternativen mot varandra.

Ett av de mer populära segmenten som sett stark tillväxt senare åren är sportadventure, där vassa skapelser som Ducati Multistrada och BMW S 1000 XR introducerats. Man tar kort och gott fördelarna med adventure och lägger fokus på asfalt, resultatet blir allt som oftast en bekväm landsvägssmiskare.
 
Uppdaterade Honda VFR 800 X Crossrunner och nya Yamaha MT-09 Tracer är bra exempel på dessa. Passande nog har de snarlik motorkapacitet och komponentspec men olika karaktär och prislapp.
 
Honda Crossrunner baseras på sporttouringsyskonet tillika klassikern VFR 800 F. Crossrunner lanserades som 2011 med många komponenter från F-syskonet. När tourern sedan fick en stor uppdatering till 2014 förde man dem vidare till Crossrunner 2015.
 
Mängden kåpa minskades för att visa mer av motorn och utseendet blev överlag mer avskalat. LED-lykta, handtagsvärme och ny instrumentering tillkom. Honda hämtade sving, bakram, fälgar och bromsar från F-modellen och fjädringsvägen ökade. Ramen och V4-motorn, lätt uppdaterad för fyra hästkrafter till, delar VFR-modellerna sedan tidigare.
 
Yamaha Tracer baseras i sin tur på framgångssyskonet MT-09 och är ny för i år. Tracer är i mångt och mycket en MT-09 med justerad ergonomi och design. Den vridstarka streetfightern har donerat sin radtrea och chassi, där den förstnämnda är i oförändrat utförande med 115 hästkrafter – inte helt fel för den som söker en inspirerande körupplevelse.
 

Bland det som tillkommit ser vi även en ny större instrumentering, dubbel LED-lykta och centralstöd. Det i kombination med kåporna och en fyra liter större tank ger en högre vikt. Tracer väger 210 kilo körklar, nästan 20 mer än MT-09.
 
Undertecknad och chefredaktör
Magnus Wallner hämtade ut ett exemplar av respektive maskin under en förvånansvärt solig vecka. Exemplaren var i grundutförande utan extrautrustning och de utvärderades på varierande asfaltsvägar.
 
Radtrea och V4 hör till de mer underhållande motorkonfiguratorerna. Den sistnämnda är en långlivad medlem i Honda-familjen och har i VFR-utförande hängt med sedan mitten av 80-talet. Till sin karaktär är den Honda-typiskt mångsidig och civiliserad men i det här fallet med tydliga effektpucklar.
 
I kontrast är Yamahas ”Master of Torque” en mer entusiastisk bekantskap, radtrean uppmuntrar hela tiden till acceleration och bär med sig gott om vridmoment.
Skillnaderna i motorkaraktär kan också härledas till deras ursprung, i Hondas fall en sporttourer och i Yamahans fall en streetfighter.
 
Båda lider dock av något ryckig insprutning. Yamahan har valbara körlägen – A, STD, B – och medan B ger len respons känns STD och speciellt A väl abrupt vid gaspåslag. Hondan har inga valbara körlägen och medan gången är silkeslen har även den tendenser till ryckigt gaspåslag. Inget som stör på favoritvägen men det ger en mer svårhanterlig karaktär vid stadskörning.
De välfungerande växellådorna är sexstegade och båda med god känsla. Yamahans är åt det fastare hållet och har en koppling som ger bra känsla och är lättmanövrerad. Hondans har en något högre utväxling och har också en fin koppling, som dock är mer tungjobbad än Yamahans. Crossrunner har dock fördel av justerbara grepp både för broms och koppling, Tracer får nöja sig med justerbart bromsgrepp.
 
Trots att förarmiljöerna till synes är snarlika märks skillnader när vi byter direkt mellan dem. Hondan sitter du i, med låg sadelhöjd som är lättare att nå ner från men en vassare och kompaktare benvinkel som följd. Yamahan sitter du mer på eftersom den har en högre sadelhöjd, som dock ger mer plats för benen.
 
Att jämföra komforten blir en jämn rond. Båda har sina fördelar men Hondan vinner till slut.
Yamahan har bekvämare förarposition men Hondan har mjukare sadel, gott vindskydd och femstegad handtagsvärme. Just det där sista är dock inte så mycket att hurra för, den är mer framtagen för spansk än skandinavisk kyla.
 
Respektive tillverkare har gått åt varsitt håll när det kommer till chassinställningar. Hondan är väldigt mjukt inställd och det blir lätt en gungig tur när ojämnheterna börjar. När det är dags att köra med skjuts finns ett externt reglage av bakdämparens förspänning lättillgängligt placerat.
 
Yamahan har en sportigare karaktär med fastare fjädring som lämpar sig utmärkt för mer aktiv körning. Trots den markanta viktskillnaden är både Crossrunner och Tracer lätthanterliga. Kortare personer kan få det kämpigt med den höga förarpositionen, men både på rull och med motorn avstängd är de smidiga att baxa runt. Speciellt Hondan om man har vikten i åtanke.
 
Föraren möts i bägge fallen av en digital instrumentering som syns väl oavsett ljus. Hondan kastar mer information mot dig på en mindre yta, nästan allt visas på en och samma gång – resten kan tryckas fram via knappar på instrumenteringen.
 
Yamahans instrumentering är visserligen större, men det är inte lika mycket information på en och samma gång. Via reglage på styret är det lätt att bläddra mellan menyerna.
Jag och Magnus blir påminda om LED-belysningens fördelar vid en sen etapp efter en fotoeftermiddag med Simon. Båda har ruskigt långt och starkt ljus. Hondan har något mer bredd och längd, men Yamahan är inte långt efter och båda imponerar när vi tar en snabb koll i förlagets ljuslabb. LED är framtiden!
 
Hondan är förfinad funktionalitet
ut i fingerspetsarna, med diskuterbart platt karaktär som konsekvens. Yamahan är ett råare ting med fokus på sport, spåren från MT-09 är tydliga.
Det skiljer nästan 30 000 kronor mellan duellanterna. En given fråga är om denna skillnad är motiverad.
 
Hondan har bättre finish och känns som ett mer genomarbetat paket. Undantagen blir reglage som styr traction control och handtagsvärme, de ser ut som billiga eftermarknadsalternativ. Men annars handlar det om ett synnerligen genomarbetat och beprövat paket.
Tracer är dock löjligt mycket motorcykel för pengarna. Sett till komponenter och funktionalitet hålls en jämförbar nivå men med en betydligt lägre prislapp.  Därutöver får du också mer motor.
 
Det här med komfort var som sagt en ypperligt jämn rond. Personligen hade jag för längre äventyr valt Yamahan på grund av dess öppnare benvinkel men för de flesta (under 190 centimeter) är Hondan lämpligast.
 
För normal vardagsanvändning med frekventa turer på nöjsamma omvägar är Tracern i sitt esse. Då får du dessutom flera tiotusentals kronor att lägga på tillbehör. Alltså, Sushi eller sake?

Hela duellen publicerades i Bike nr 8/15 
Honda Crossrunner

Grund/testpris 119 900 kronor
Motortyp Vätskekyld, 4-takts V4
Slagvolym 782 cm3
Max effekt 106 hk/10 250 rpm
Max vrid 75 Nm/8 500 rpm
Hjulbas 1 475 mm
Sadelhöjd 815/835 mm
Vikt 242 kg
Bensintank 20,8 liter
Koppling Flerskivig våt
Broms fram Två 310 mm, 4-kolvsok
Fjädring fram Teleskop
Fjädring bak Enkeldämpare

Yamaha Tracer

Grund/testpris 93 900 kronor
Motortyp Vätskekyld, 4-takts R3
Slagvolym 847 cm3
Max effekt 115 hk/10 000 rpm
Max vrid 87,5 Nm/8 500 rpm
Hjulbas 1 440 mm
Sadelhöjd 845 /860 mm
Vikt 210 kg
Bensintank 18 liter
Koppling Flerskivig våt
Broms fram Två 298 mm, 4-kolvsok
Fjädring fram USD
Fjädring bak Enkeldämpare

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.