Bild
Nästa artikel

Yamaha YZF R1 (1998–2001)

Begagnad

Explosiv likt en rak höger!

Yamaha YZF-R1 slog ner som en bomb när den lanserades 1998. En smidig bomb. Aldrig tidigare hade vi kört en så kompakt och smidig tusenkubikare som samtidigt är både snabbstyrd och stadig. Den knivskarpa informationen som framdelen förmedlar till föraren ger en oöverträffad säkerhet vid hård inbromsning inför svängarna.

Den vridstarka tusenkubikaren är ett kapitel för sig. Effekt byggs stadigt upp i en rak kurva från noll och ingenting genom hela varvtalsregistret. Över 9 000 varv är effektutvecklingen hysterisk. Cykeln går oprovocerat snällt upp på bakhjulet även på tvåans växel. Föraren behöver bara gasa. Samtidigt kan det supersäkra chassit ge föraren en säkerhetskänsla och mycket effektivt få ner effekten i backen.

Enda kritiska punkten vi kan hitta gäller bromsarna. Det är dubbla fyrkolvsok, frästa ur ett stycke och som greppar två millimeter tunna skivor. Bromsverkan är bra, mycket bra, men de förmedlar mycket litet känsla tillbaka till föraren. Dessutom är handtaget mjukt och måste justeras långt ut för att man inte ska klämma fingrarna.

Även på landsvägen bidrar den vridstarka motorn till att göra körningen behaglig och avslappnad. Nyper vägen åt litet extra bakom en kurva kan motorvarvet gärna sjunka till tvåtusen varv, men trots det svarar motorn jämnt och fint när man ger gas ut ur kurvan igen.

Förarmiljön inkluderar en normal centralt placerad varvräknare som är rödmarkerad vid 11 800 varv. Till vänster om den runda analoga varvräknaren finns en panel där hastigheten visas med stora digitala siffror.


Till 2000 skröt fabriken med att ha förbättrat modellen på 150 olika punkter. Grundinställningen av förgasarna ändrades och kamaxlarna fick inre kanaler där olja pressas inifrån och ut till glidlagren. Växellådan fick en högre etta och modifieringar i växelmekanismen gav bättre känsla. Vikten bantades ytterligare med hjälp av motorkåpor i magnesium, ljuddämpare av titan och en ny mer kompakt startmotor.

Utseendet fick ett lite annorlunda stuk med skarpare nos och bredare strålkastare. Tanken rundades av för att föraren skulle komma närmare kåpan. Fjädringen uppdaterades med följsammare fjädrar. Kopplingskorg och ryckutjämnare bör ha bytts på garantin, där senare modeller har dubbla stjärnor före och efter ramnumret. Första ventiljusteringen ska ske vid 4 200 mil vilket skvallrar om en mycket seriös motorkonstruktion. 

De flesta sporthojar körs friskt, därför kan det vara bra att kolla lite extra på slitdelar, såsom drivpaket, bromsar, fjädring och däck vid ett begagnat köp. Kör en fullgasrepa på ettan, tvåan och trean och känn efter att växlarna går i som de ska, då dessa slits extra på en effektstark motorcykel som Yamaha R1

Kommentarer

#1
2012-08-30 21:08

Lite tunt med info om hur den är begagnad i den här artikeln. Jag har en 99:a och kan bidra med att framfjädringen blir trött och mjuk. Mina kamrater kallar min vita hingst för gunghästen... Tvåans ingrepp har blivit nött och släpper ibland vid växling från 1:an till 2:an.
Hård motorbroms vid bankörning ger oljeförbrukning. Vid motorvägsåka så är vindskyddet inte så effektivt. I dagens mått mätt är det inte en perfekt motorcykel. Det är troligen därför jag gillar den.

/Tage

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.