Bild
Nästa artikel

Liten och lätt snarare än stor och tung

Klassiker

Ända sedan GSX-R 750 kom 1985 blev motorcyklarna allt större och stark­are. Men också tyngre.

Cirka 1990 var det Yamaha och Suzuki som dominerade gatklassen. ZZR var visserligen snabb men likväl en touringhoj, för att inte tala om Hondas lok CBR 1000. Gemensamt för dessa fyra, förutom ursprungslandet, var att de alla nosade på ett kvarts ton i fulltankat skick. De som ville svänga sneglade hellre på 750- eller 600-klassen. 
När Honda premiärvisade CBR 900 RR senhösten 1991 var det inte så konstigt att hela hojetablissemanget tappade hakan. Med en torrvikt på 185 kilo, bara två mer än syskonet CBR 600 och nästan 35 mindre än rivalen Yamaha FZR 1000, kombinerat med 124 hästkrafter levererade Honda ett snabbt slag i solar plexus på konkurrenterna.
Rent tekniskt var Fireblade på inget sätt extrem (det täckte Honda upp effektivt med NR 750). Den hade till och med konventionell framgaffel, och det i en tid då upsidedown-tekniken blivit mer regel än undantag  på mer påkostade motorcyklar. 
Nej, det som snarast präglade första generationens CBR var en sorts avskalad balans – inga exesser och inget onödigt fett. Effektmässigt bjöd den på lite mer än superbike-replikorna i 750-klassen utan att lida av literhojarnas lätt dästa läggning. 
Chassit var markant lättsvängt, mycket tack vare 16-tumsframhjulet och hjulbasens korta 1 405 millimeter, utan att det försakade stabiliteten, åtminstone inte i hastigheter som inte nosade alltför mycket på toppfarten.
Hemligheten till de fina vägegenskaperna låg, förutom den låga vikten, i den nyutvecklade ramen och de välavstämda fjädringskomponenterna.

Den nya radfyran med 70/58 i förhållande borr/slag var milt kortslagig och matades av fyra Keihin vacuumförgasare.
Inget anmärkningsvärt alltså. Sexväxlad låda och elektronisk tändning var inte heller något som fick någon att höja på ögonbrynen.

Utseendet däremot stack ut. Designad av Tadao Baba blev den med sina karaktäristiska lufthål i nosen, de dubbla lyktorna och den extremt breda tanken (som bara rymde 18 liter) snabbt en stilikon och designen kom att hänga med till och med fjärde generationen. Men lika snygg som den var 1992 blir nog ingen Fireblade igen.  
Tekniska data
Tillverkningsår 1992–1995

Motor R4, 4-takt, DOHC, 4 vent/cyl, vätskekyld

Slagvolym 892 cm³

Effekt 124 hk/9 500 rpm

Vridmoment 88 Nm/8500 rpm

Torrvikt 185 kg

Toppfart 250 km/h

Nypris 83 900 kronor (1992)

Pris idag 15–30 000 kronor

Kommentarer

#1
2014-05-25 16:24

Kommer väldigt väl ihåg känslan när den kom. Åkte till Bike Trollhättan på min ZZ-R1100 för att provköra Firebladen, och efter alla tester man läst under vintern var förväntningarna högt ställda.
Man fick ju i det närmaste en chock över hur underbar den var, det blev byte på stående fot. Sen blev det många grymma mil både på väg och bana, det blev 3 Fireblades innan jag vidare och fick Twinnsjukan.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.