Flattrackidioter

Sargen närmar sig i hög fart och jag försöker minnas vilket spår jag hade senast. Den KTM jag lånat av Daniel Hellström, eller rättare sagt av hans son, ger ifrån sig några avgasknallar när jag släpper av gasen. Bakhjulet vill nästan sladda men ett tryck på bakbromsen får det att driva ut lite mer och nu gäller det att lagom mjukt rulla på gasen. Jag glider nästan längst fram på sadeln och viker ner cykeln som mycket jag vågar. Vänstersulan på stöveln hasar och gruset sprutar.
Det sladdar, det gör det faktisk. Men kanske inte riktigt så långt som jag hoppats. Turligt nog är raksträckorna på speedwaybanor inte långa nog för att du ska hinna bli besviken över eventuella missar. Innan jag vet ordet av är det dags att ge järnet in i nästa kurva.

Vi på redaktionen hade bara några timmar tidigare packat in skinnställ, crosshjälmar och crosstövlar i bilen och styrt söderut mot Malmö. Vi skulle träffa Jonathan Falkman för att lära oss grunderna i tävlingsformen flattrack som blir allt mer populär i Europa. 31-åringen från Malmö har haffat en plats i Indians flattrack-satsning för 2018 i den engelska DTR-cupen och han är även en av upphovsmännen bakom Swedish Flatrack Cup som har premiär i år. Men framförallt är han en motorcykeltok av rang.

Flattrackracingen började under 1920-talet i USA och den har utvecklats parallellt med vår Speedway-tradition. Tillskillnad från den svenska folksporten med metanolförbrännande hojar från bortglömda tillverkare har den amerikanska Flattrack-scenen inte helt avskärmat sig från resten av motorcykelvärlden. Orsakerna bakom detta är ämne för en mindre avhandling men vi kan ana två avgörande anledningar.
Under roadracingens vilda 1980-tal dundrade flera amerikanska toppförare in på de Europeiska racerbanorna. Delar av den skicklighet som exempelvis Kenny Roberts och Kevin Schwantz hade kom från körningen på de ovala grusbanorna. Genom att bli bekväma med sladdande motorcyklar och skiftande grepp efter varje varv blev de rysligt snabba även på asfalt. GP-racingens nära förhållande till de stora motorcykeltillverkarna gav goda möjligheter till ett bredare intresse även för rundbanaracingen.
Hojarna som det tävlas med i USA ser faktisk ut som vanliga motorcyklar till skillnad från speedway-skapelserna. AMA-serien består av klasserna AFT Twins och AFT Singles – kort sagt två- eller encylindriga maskiner. I Twin-klassen körs 750-kubikare från främst Harley och Indian medan modifierade crossmaskiner på 450 kubik regerar i Singels-klassen.

I Europa har flattrack vårdats ömt som träningsmetod för MotoGP-stjärnor som Valentino Rossi och Marc Marquez men på senare år har sporten fått driv även från annat håll. Stilen på maskinerna, framförallt twinnarna, har tydligt funkiga 70-talsvibbar som lockat några av de mer stilmedvetna motorcyklisterna. Det så kallade trackerstuket har på samma vis som caferacer- och scrambler-stilen blivit en trend. Men till skillnad från de andra stilarna tävlas det faktiskt med många trackerbyggen i mer eller mindre seriösa race. Motorcykeltillverkarna har inte varit sena med att snappa upp detta, något som inneburit en explosion av intresse för sporten.

I Norden är tävlingsformen fortfarande i sitt allra tidigaste skede. Här i Skandinavien finns dock god potential för den att slå igenom som en ny folksport och en billig väg in i motorcykelracingen. Speedwaybanor finns det gott om och klubbarna som ofta kämpar med dålig ekonomi skulle kunna få ökad beläggning på sina anläggningar om de välkomnade den nya sporten.

Den svenska tävlingsserien körs av klasserna DTX som är maskiner på 450 kubik med 19-tumshjul och fimpad frambroms, Supermoto som har fri kubik och får köras med 16,5- eller 17-tumshjul och där frambroms är tillåten, MX där crosshojar med fri kubik som utrustats med flattrack-däck bak får köras och till sist i Hooligan-klassen för motorcyklar på 400-kubik eller mer samt max två cylindrar. Ramen runt motorn måste vara original men resten kan modifieras. 19-tumshjul med flattrackdäck är krav för den här klassen.
Tävlingarna består av tre heat där startplats lottas. Varje förare får en start i den främre, mittersta och bakre raden. Kvalheaten körs över fyra till sex varv beroende på bana och antal förare, i finalen körs sex till åtta varv.

Malmö och Örebro har blivit grogrund för flattrackracingen i Sverige av naturliga skäl. Den nya serien Swedish Flatrack Cups upphovsmän Jonathan Falkman och Åke Jansson håller nämligen till i respektive stad. Åke Jansson besökte vi under en träningsdag på Täby Motorstadion i Örebro förra året. När det nu har det blivit dags för oss på redaktionen att själva prova på att köra flattrack passade vi på att dra till Malmö.

Hojarna vi kör är två ombyggda Honda CRF 450-crossar samt en KTM 450 SX-F. Sänkta gafflar, fimpad frambroms och 19-tumshjul både fram och bak är de stora skillnaderna mot original. Mer än en gång greppar vi luften efter bromshantaget innan vanan satt sig.

– Börja rulla runt på banan så får ni känna efter hur det är, sedan kan ni stanna upp och prata lite teknik, instruerar Jonathan Falkman.

Vi kickar igång hojarna och rullar ut på speedwaybanan på Malmö Motorstadion. Första varven är trevande och vi hasar både hit och dit. Det är närmare 30 grader varmt och det röda dammet ligger snart tätt över banan. Helt genomsvettiga rullar vi in i depån för att hämta andan. Vi får flera bra tips men jag lägger två saker lite extra på minnet.

– Tänk på att rulla på gasen mjukt och höj upp höger armbåge, säger Jonathan Falkman.

De enkla tipsen gör stor skillnad. Flattrack är bakvänt mot i princip all annan motorcykelracing eftersom att du strävar efter hög hastighet in i svängen. Ju fortare du vågar braka in mot kurvan desto mer flyt får du genom den. Men det bygger på den höjda armbågen och det väl doserade gaspåslaget.
Precis som en landsvägshoj lutar du flattrackcykeln in i svängen men du sitter upprätt med höger armbåge höjd. På så vis är du redo att ge nära fullt styrutslag för att motstyra det sladdande bakhjulet som annars är på väg att köra om dig.

– Tanken är inte bara att hålla balansen med den släpande vänsterfoten utan den avlastar även motorcykeln, säger Jonathan Falkman vid ännu en välbehövlig paus.

Vad som i teorin bara ser ut att handla om att köra fort och svänga vänster kräver en hel del hjärnaktivitet. Framåt dagens slut börjar det lossna lite för oss men det är långt kvar innan flytet infinner sig.
Med rejält dammiga skinnställ rullar vi av banan för att runda av dagen. Samtliga av oss har haft en riktigt rolig dag och vi är mycket tacksamma till Jonathan Falkman, Daniel Hellström och Per Gustavsson som lät oss låna deras hojar samt delade med sig av sina erfarenheter.

Vi kan bara tänka oss hur kul det borde vara att släppa lös med ett gäng andra förare i jakten på målflagg i ett riktigt heatrace. För dig som vill testa på att tävla i flattrack kommer det köras tre tävlingar till i år i den svenska serien. De många tävlingsklasserna är framtagna för att passa alla som vill prova på.
Jonathan Falkman startar sin specialbyggda Indian Scout Sixty som han tävlar med i Hooligan-serien i England och under några enstaka tävlingar ute i Europa. Vi hänger häpna på sargen när han vrålar förbi på den röda hojen. Den är en av fyra som verkstaden Krazy Horse i engelska Bury St Edmunds byggt ihop i samarbete med Indian.
Bakändan är höjd och den har fått nya bakdämpare. Bakram samt sadel är ett specialbygge som tillsammans med det nya breda styret ger föraren bättre kontroll över hojen.
Ett öppnare avgassystem och ett borttaget varvstopp får den rappa tusenkubikaren att sjunga härliga toner. Det är en klart imponerade syn att se honom brotta ner hojen i långa kontrollerade sladdar runt banan.

Dagen avslutas med ett besök i vad som blivit ett nav för Malmös flattrack-intresserade. Butiken Bilxt & Dunder är Jonathan Falkmans projekt vid sidan av racingen tillsammans med vännen Mattias Malmgren. Inriktningen är att förse delar till custombyggen av alla slag och killarna är speciellt kunniga på Harley Davidson. 

– Vi vill göra det lätt för folk som vill hålla på med hojar själva, säger Jonathan Falkman.
Även om verksamheten till stor del består av en webshop är den fysiska butiken en vänlig mötesplats för alla motorcykelintresserade.
– Det positiva med motorcykelvärlden är att du måste vara en del av den för att förstå den, säger han.

Flattrackracingen kommer ta plats i Blixt & Dunders webshop med en egen sektion inom kort.
Utöver flera evenemang med trevligt häng i lokalen på Krusegatan 23 finns en prova på dag för flattrack planerad nästa år. Den är till för dem som är intresserade av att testa att sladda utan själva tävlingsmomentet.

När det blivit dags att lämna Malmö gör vi det med bilen fullastad med skitiga skinställ och våra hjärnor fullproppade med flera nya trevliga tvåhjuliga erfarenheter.

Flattrack är sannolikt den billigaste motorcykelracingen du kan syssla med och den gör dig garanterat till en vassare förare på alla underlag. Får du chansen uppmanar vi dig starkt att prova på den här sporten. 
 

Annons

Annons