KTM 690 Enduro Provkörning

Det har regnat rejält hela natten men lyckligtvis börjar molnen lätta tänker jag medan frukosten inmundigas. Jag gissar att det kommer bli rejält blött under provkörningen – vilket i vanliga fall är rätt trist – men som för denna körning kan vara passande. KTM 690 Enduro R är inte en motorcykeln som ska köras i solsken på släta asfaltvägar. Det är en hardcore bushoj för användare som mer än gärna drar iväg på dagsexpeditioner rakt ut i skogen – oavsett väder, vind och underlag. 

Den första 690 Enduro R slog ned som en bomb 2008. Marknaden för smidiga offroadmotorcyklar ritades om fullständigt. Konkurrenternas motorcyklar i samma storleksklass blev över en natt förvandlade till trista gjutjärnsklumpar i jämförelse med österrikarens lätta och effektstarka stånka. Skulle du ha något att busa med och köra på riktiga äventyr på gränsen till riktig enduro, då fanns bara ett alternativ – KTM 690 Enduro R. Så såg det ut ända till 2016 när motorcykeln helt plötsligt försvann från handlarnas hallar. Euro4-krav och avgasrening angavs som orsak.

Nu tidig vår 2019 gläds vi igen. KTM har löst problemet med avgasreningen men nöjer sig inte med det när hojen åter gör entré på marknaden. Det vi ser framför oss nu är en mer eller mindre helt ny 690 Enduro R. Den har en ny omgjord ram, förstärkt kring masscentrum och smalare kring styrhuvudet för större styrutslag. 
Motorn har fortfarande samma borrning och slag 105 respektive 80 millimeter men ger hela 74 hästkrafter och 73,5 newtonmeter i effekt och vrid tack vare ombearbetad topp, omprogramerad insprutning och dubbla tändstift. För att råda bot på de kraftiga vibrationer som den gamla versionen av stånkan gav har den nya motorn uppdaterats med bland annat balansaxel.

Provkörningen börjar i ett högt tempo direkt. Ett par kilometer asfalt innan vi sladdar rakt ut i terrängen i rasande tempo. Vår föråkare är minst sagt gassugen och det är bara att le och hänga på. 

Körställningen känns bekant och den smala midjan gör att jag ledigt kan röra mig på motorcykeln. Den nya ramens utformning i kombination med den nya sadeln ger en ännu slankare linje, det är bara att välja vart du vill placera din tyngdpunkt, långt fram eller bak. 
Det är rejält med vattenpölar längs stigarna vi kör på och inledningsvis försöker jag undvika att köra genom dem, men ger snart upp. Istället njuter jag av den fina gasresponsen och lyfter enkelt framhjulet över pölarna och låter vattnet stänka bakom. Den nya Ride By Wire-kontrollen ger grym känsla. Jag kör i läge två av två valbara motormappningar som kallas Street och Enduro. Läge ett (Street) är helt linjär medan Enduro-läget har något vassare respons, men inte irriterande på- och avkänsla. Motorn är näst intill helt vibrationsfri vilket imponerar.

Växlandet går fint med hjälp av den nya dubbelverkande quickshiftern, men även kopplingen är lättmanövrerad med bra känsla. Körningen flyter på och milen längs stigarna avverkas i snabb takt.

Jag provar att återaktivera traction controlsystemet som även det är nytt för modellen genom att hålla inne knappen på styret i fem sekunder. Körningen hittills har varit rejält underhållande med den kraftfulla motorn som drar fint från låga varv upp genom registret. Kraften vill aldrig ta slut och den nya motorn har ett 1500 varv längre effektregister. Med tc-systemet aktiverat går det ännu fortare. Systemet är kalibrerat för att tillåta viss mängd hjulspinn men även bakhjulsåka, vilket är ett måste i skogen när du ska lyfa framdäcket över stock och sten eller stora vattensamlingar. Det är bara i rejält lös sand som det inte hjälper dig framåt och jag tvingas stänga av det. Jag kan bara konstatera att utvecklingen går framåt i rasande fart och att dagens elektronik börjar bli riktigt bra. 

WP:s Xplor 48 millimeters gaffel och fjädring får jobba hårt under de timmar vi studsar fram längs stigar och mindre grusvägar. Inledningsvis känns fjädringen något stötig och slagen i styret blir onödigt många men efter att jag klickar fyra klick på kompressionsdämpningen blir det bättre. Gaffeln jobbar mycket följsammare över de mindre ojämnheterna och utan att bottna igenom när de stora slagen dyker upp.

ABS-bromsarna tillåter att låsa upp bakdäcket i sladd i körläge två, Enduro-läget. Systemets verkan är mycket bra och att köra med avstängt system känns inte nödvändigt. 

När dagen är över och hojen och jag är skitiga från topp till tå konstaterar jag glatt att kommande träningsvärk kommer bli påtaglig. Det gör inte det minsta med tanke på hur skoj det har varit och vilken utveckling som skett. Med den utökade tankvolymen till 13,5 liter kommer vilken köpare som helst vara helt slut innan det är dags att tanka – oavsett hur vältränade de är…