På moped över Alperna. Del ett.

Del ett: Helsingborg –  Wittenberg

Helsingborg – Marielyst
Jag hade lite småstrul på morgonen, men hinner till Plattis innan middagstid. Han har lovat att min buss, en Renailt Trafic, får stå där under tiden jag och Vision är ute och reser. Lastar av moppen, packar den färdig och sen blir det en liten guidad tur för att kika på hans samling. Sanslöst kul att kika bland motorcyklar, bilar och inte minst, alla kul småprylar han spritt ut lite här och där. Att detaljstudera varje pinal skulle ta en evighet att gå igenom.
Kommer iväg iallafall och kör dom cirka fem kilometrarna till färjeläget. Det
börjar regna och jag checkar ganska snabbt in på färjan till Helsingör. Färjan tar bara dryga 20 minuter och det fina med att resa med moped är att dom tar inte betalt för moppen, så kostnaden här är då 33 kronor.

Av från färjan och direkt vid första rondell, ”in i rondell och tredje höger”, såsom GPS tjatar om. Motorväg är ju förbjudet med moped och alla andra tar enligt GPS, andra höger. Från rondellen är det ungefär fyra mil till Köpenhamn. Den vägsträckan går sakta, men det passar ju moppen och att vägsträckan är vacker gör ju inte saken sämre.
Regnet avtar lite smått innan Köpenhamn. Passerar stan lagom utanför centrum och hinner stanna till vid en Pizzeria, har totalt glömt bort det där med käk.

Har redan vid Pizzerian bestämt att övernattning ska ske innan färjeläget vid Gedser. Cirka femton mil kvar dit härifrån och innan jag är ens framme vid färjeläget så har klockan nog hunnit passera middag. Jag pinnar på i lagom takt efter småvägarna. Passerar motorvägen lite då och då, oftast över en viadukt. Motorvägen har en egen bro över till ön där Gedser ligger och jag tar den gamla brovägen.
Framme i Marielyst som ligger två mil från färjeläget. Passerar campingen och kör direkt ner till stranden för att kika. Har ju alltid en liten längtat till vatten och då gärna med vindar. Kikar snabbt ett varv och tar mig sen tillbaka till campingen.

Campingens reception är stängd, men det står som tur var ett telefonnummer som man kan ringa. Slår en pling och ut från ett annat hus kommer en person som checkar in mig. Tältplatsen betalar jag färdigt och WiFi bjuder dom på. Klockan har blivit nu en hel del. Någon promenad ner till stranden orkar jag inte, så kvällen ägnas istället åt att ladda telefonbatterier, snabbkäk och sen bara bums i bädd.

Marielyst – Wittenberg

Vaknar tidigt på morgonen till regn. Ingen lust att kliva upp när det regnar så det blir att ligga kvar. När regnet börjar kännas att den avtar så kliver jag upp och kokar kaffe inne i tältet. Regnet slutar och jag packar ihop allt snabbt och drar iväg.
Klockan är bara strax efter sex och istället för att köra ut på den stora vägen direkt så gräver jag mig fram på småvägarna mellan sommarstugorna. Framme vid färjeläget konstaterar jag att färjan gått för nio minuter sedan och får då
givetvis ångra att det blev några små omvägar dit. Bara att gilla läget, checka in och vänta dom två timmarna till nästa avgång. Lika här vad gäller betalning. Dom tar inget pröjs för mopeden och båtturen som tar en timma och fyrtiofem minuter till Rostock i Tyskland kostar endast åtta euro.

Parkerar mig på en av kölinjerna och knallar bort till bänkarna med kaffetermosen. Ett norskt ekipage med en racebåt på släp har också missat båten. Ganska direkt kommer nästa i kön, det är en biker från Köpenhamn. Han knallar till mig och sätter sig vid min bänk. Han inväntar några kompisar och vi hinner surra en stund. Trevlig prick och det visar sig att vi är på väg lite åt samma håll, Österrike. Hans skäggiga vänner dyker upp och jag lämnar dom ifred.

Knallar runt på området och försöker fördriva tiden, kikar på aktiviteterna vid båten, kikar också när dom håller på att bygga nån byggnad. Norrmännen med släpet sitter fortfarande i sin bil och har inte kommit ut från bilen. När tiden för att köra in närmar sig så noterar jag att dom då heller inte klivit ut. Den bikern verkar tydligen ha berättat för dom andra om min moppetur. Jag ser att dom är flockade runt moppen och jag hör också hur dom härmar ett monotont motorljud. En av grabbarna kommer fram och frågar om min tur. Han har en hel del frågor och vartefter jag svarar så ser man gillandet i ögonen.
In i båten. Surrar fast moppen med ett spännband över sadeln, enkelt. Upp på däck direkt för att kika. Har aldrig åkt Gedser-Rostock förut, men noterar att båten är väl relativt stor, åtminstone större än den mellan Rödby och Puttgarden?

Båtturen går ganska snabbt. Märks redan vid hamn att man är på den östra sidan av Tyskland, lite mer slitet på vissa ställen. Från hamnen är det nu mer eller mindre transportsträcka. Ska försöka hinna närmare Leipzig för övernattning denna dag.

Milen rullar på. Vägarna är relativt trevliga och emellanåt stannar jag och studerar på lite sjysta byar som passeras. Framme vid campingen i Wittenberg får jag då min läxa vad gäller att komma sent till en camping i Tyskland. Kör in genom en jättegrind och stannar sen där inne framför en bom. Ringer hänvisad telefonnummer som står på dörren och en sur tant svarar. -”pliiis, left-right-left-pliiis, collect many tomorrow”. Så håller hon på och varvar då med att börja börja med right först istället för left emellanåt. Hon sitter faktiskt i fönstret och ser mig hela tiden och kör bommen upp och ner. Sen slänger hon på luren och låter bommen vara nere, kanske med förhoppning om att jag ska dra iväg. Klockan har ju hunnit bli åtta, så nån annanstans har jag inte tänkt dra mer och när hon ser att börjar krångla med moppen förbi bommen så öppnar hon den.

Jag slänger upp tältet snabbt och ringer henne igen. Vill nu ha uppkoppling till internet. Får ett snabbt besked -”tomorrow pliiis” och ett klick. Hon slänger på.
Kvällen ägnas då istället åt lite matlagning och promenader i området. När jag knallar utanför området kanske en femtio meter från den stora järngrinden så sitter hon förmodligen och ser det också. Hon drar igen järngrinden och jag får då klättra över den. Någon annan väg in finns inte, har gått runt i området tidigare och sett att det är som om järnridån i miniformat fanns kvar i gamla Östtyskland.
 

Text och foto: Veijo Saarela.

Resan fortsätter här på mcnytt.se…
Se länk uppe till höger i artikeln!