Bild
Nästa artikel

Gott Nytt – med premiär!

Endurobloggen
Äntligen var det dags att testa nya motorcykeln och vad kunde passa bättre än att göra det i samband med en tävling – och samtidigt fira in det nya året.

Så var det äntligen dags. Premiär med nya Sherco 300 fyrtakt! Jag hade i princip inte kört någon träning sedan Gotland Grand National. Bara jobbat arslet av mig, varit en sväng utomlands och sedan jobbat ännu mer. Det här behövdes. Racing är en ingrediens som är viktig i livet.

Senaste veckan har jag gjort en rejäl satsning på att få klart hojen. Flyttade över elen från min 350, monterade ny plast, hittade ett par begagnade fälgar till vettigt pris för att snabbt kunna switcha mellan "findubb" och "höstdubb". Här i Mellansverige är det knappt en snöflinga så några findubb vill man inte köra slut på i onödan. Jag tycker att ett extra fälgset är kanonbra. 

Tjejens familj har lantställe i Vingåker så när jag såg att det var nyårsträningstävling så blev en nyår där ännu mer attraktivt. Det var en tretimmars partävling, vilket så klart är jättekul, men jag har för få kompisar så istället körde jag allting själv. Kan som sagt behöva träningen... 
Kändes litet lätt konstigt att ställa sig på startlinjen med en helt ny motorcykel jag aldrig kört men jag intalade mig att det faktiskt var träningstävling, vilket gör det lite mer soft. Å andra sidan är en tävling alltid en tävling...
Starten gick och banan var kanonfin, litet kul att de även lyckats hitta ett litet blöthål - som dessutom var befolkat av de träsktroll som normalt sett hänger på Novemberkåsan. Redan strax efter 10 var de på plats med ölburken i högsta hugg för att heja och visa spår. Världsklass.
Hojen funkade hur bra som helst. Nu var det ett tag sedan jag körde Sherco SEF-R 300 Racing, men min hoj som är en Six Days-variant har dessutom Akrapovic-helsystem upplevdes ha grymt bra skjut i motorn. Jäklar vad fint den går! Att den var smidig visste jag redan i samband med provkörning tidigare i år. Det kommer bli ett fantastiskt roligt 2018. 

Men om hojen var bra, var min egen körning var helkass. Fick upp litet fart på tredje varvet när det blev mer fritt, men gjorde självklart en praktvurpa så att styret blev snett och där försvann också en del av självförtroendet. Eftersom det var första passet hade jag inte heller justerat in fjädring, men slog under dagen på både mer kompression och retur. Det här blir en punkt att jobba med.
Gjorde ett par riktigt pinsamma klantvurpor under dagen, lyckades trassla in mig i ett staket bland annat, och när jag blev trött så blev det inte direkt bättre. Men strunt samma, en träning är en träning och efteråt var jag rejält trött. 
Med en kvart kvar till tretimmarsgränsen var jag tvungen att gå i depå och tanka, träffade där Anders PetterssonMade, som är proffset som designat mina dekaler, och eftersom det var kul att träffas och snacka övervägde jag att strunta i sista varvet. Lite nöjd ändå med mig själv att jag gick ut igen, men tveksamt vad det gav. Å andra sidan tycker jag inte att man ska ge upp i förtid och principer ska man väl hålla på, eller hur?

Nåväl, skönt att ha premiären avklarad och att hojen levererade. Det ger verkligen en nytändning att byta motorcykel. Ett perfekt sätt att avsluta 2017 och ta klivet in i 2018. Gott Nytt År! 
 

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.