Beta Enduro 2015

Om bara ett par dagar ska jag upp till Luleå för att köra Husqvarnas enduroprogram för 2015 – sensommaren är fylld av lanseringar av kommande års cross- och endurohojar – men nu är jag i andra änden av Europa för att starta provkörningssäsongen med Beta. 

Efter mycket trassel med hyrbilen är jag äntligen på plats uppe i bergen cirka fem mil från Florens i Italien. Det ­uppdaterade ­modellprogrammet till 2015 består av två stycken tvåtaktare, RR 2T 250 och RR 2T 300, samt fyra stycken ­fyrtaktare RR 4T 350, RR 4T 390, RR 4T 430, RR 4T 480. 

Terrängen vi kör i är jämfört med de flesta nordiska banor både öppen och slät vilket gör den väldigt snabbkörd samtidigt som den inte bjuder på några direkta tekniska svårigheter. 

Till i år har Beta koncentrerat sig mycket på att förbättra körbarheten och reducera vikten på sina fyrtaktare, allt under parollen ETR – Easy To Ride. Därför har kubik­antalet minskat på de tre största hojarna till 390, 430, och 480 kubik från tidigare 400, 450 och 498. Motorernas vikt är sänkt med 1–1,5 kilo beroende på modell, vilket inte bara ger en lättare cykel utan också snärtigare gasrespons. 

För att vridmomentet och effekten ska bibehållas trots kubikminskningen har profilerna på kamaxlarna ändrats och ett nytt avgasrör har monterats. Till i år har de även fått en nydesignad vevstake som är både lättare och kortare samt att kolven har förstärkts med hjälp av teknik hämtad från Formel 1.

Motorn startas på både fyrtakt och tvåtakt med antingen kick eller ett litet tryck på knappen till den nya, lättare och starkare startmotorn. Den viktigaste uppgraderingen är dock att 350:n har fått elektronisk insprutning som Beta utvecklat tillsammans med Synerject. Övriga fyrtaktare har 39 milli­meters förgasare från Keihin, tvåtaktarnas förgasare mäter 36 millimeter. 

Insprutningen fungerar bra och den snälla motorn med sin lättdoserade effekt gör att 350 skulle passa bra på en riktigt knixig bana. På den snabba öppna banan vill jag dock ha lite mer effekt, så både 430 eller 480 passar mig bättre här. 

Fjädringen som delas av alla Beta-­hojarna kommer från Sachs. Framgaffeln är på 48 mm och har fått ett omarbetat inre för ökat oljeflöde vilket gör att den absorberar hårdare smällar mer progressivt samt att den har blivit mer följsam och den sväljer alla ­terrängens ojämnheter väldigt bra. Bakstöt­dämparen har fått en ny kolv för ökat oljeflöde för att motverka överhettning och ge mer stabila prestanda. 

Överlag fungerar fjädringen mycket bra, vid stående körning blir det tyvärr ganska ansträngande för mina händer då jag lutar kraftigt bakåt på grund av styrets låga placering nära föraren och att bakfjädringen (rideheighten) är för lågt ställd. För tyngre nordiska förare rekommenderas en kraftigare bakfjäder.

   

Även tvåtaktarna är uppdaterade till 2015, framför allt genom att den lite mera påkost­ade tvåtaktsmodellen RR 2T 300 Race Edition från 2014 har donerat cylinder, förbrännings­rumsdesign och CDI-box (tändning) till årets standardmodell av Beta RR 2T 300. Sammantaget gör detta att du får en väldigt direkt och precis trottelrespons som gör hojen mycket lättkörd. 

Effektkurvan ser ut att vara hämtad från en stor elmotor utan varken pucklar eller dalar i registret. Det går knappt att känna när den justerbara avgasporten öppnar och man kan få känslan av att den nästan är lite slö, men det är bara en illusion. Den är urstark i alla lägen och skulle du missa att växla ner inför en skarp sväng så gör det inget, den bara morrar och drar ändå. 

Framgaffeln känns lite stötigare än på fyrtaktarna vilket kan bero på en något lägre vikt, 300:an väger strax över fem kilo mindre än 480, och även här är bakfjädringen lite mjuk och för lågt ställd. 

Avgassystemet är från FMF och är byggt för effekt i låg- och mellanregistret, om du åker mycket i öppen terräng och gillar att köra på högre varv så skulle jag rekommendera att byta avgasrör så att du får den där extra effekten på topp.

På många endurohojar sitter locket till vattenpumpen väldigt utsatt för yttre våld. Dock inte på Beta, här sitter vattenpumpen ganska högt monterad på höger sida så risken för ett spräckt lock är liten. Andra bra detaljer som delas av Beta-familjen är de genom­skinliga bensintankarna som gör att du har bra koll på bensinmängden utan att behöva öppna tanklocket samt bromsarna från Nissin som är lättdoserade och har bra bett. 

Funderar du på att köpa en endurohoj som inte alla andra har, slå till på en Beta. En mycket fin hoj som håller på att växa sig stor inom endurosporten.  

Plus: Lättkörda och smidiga.
MInus: För tyngre förare rekommenderas en hårdare fjäder bak.

Publicerad i Bike nummer 10 2014.
Text: Joakim Ottosson
Foto: Beta

Annons

Annons

Senaste utgåvan

Annonser

%d bloggare gillar detta: